Beskrivningsbild

Beskrivningsbild
Kontakta mig på danielgiertz caspianandmiranda com

Sökning

Om du har hittat den här bloggen genom att googla och inte förstår varför du fick upp den här bloggen, så skriv det du sökte efter i sökrutan nedan, så hittar du det förmodligen.

Sök i den här bloggen

tisdag 7 juni 2016

Maskinöversättning

Är det någon idé att satsa på att bli översättare? Kommer inte tekniken snart att ha hunnit ikapp de svårigheter som maskinöversättning innebär, så att översättare inte längre behövs? Språket har väldigt många nyanser och det kommer att dröja åtskilliga decennier innan man har täppt igen alla dessa luckor, så mänskliga översättare kommer att behövas länge till. Google Translate klarar i nuläget inte ens av att skriva korrekt svensk grammatik, av någon anledning. Saker som man kan ha mer förståelse för att Google Translate inte klarar av, är synonymer, kulturreferenser, ordspråk och sammanhang som ord står i. Google Translate klarar av att översätta ”Vad får det lov att vara?” korrekt, till ”What can I do for you?” men ”Vad får det nu lov att vara?” översätter den till ”What will be now allowed to be?” En dator kan också ha svårt att veta när ”Snobben” ska översättas till ”The snob”, när det ska översättas till ”Snoopy” (hunden i serien Snobben) och när det ska översättas till ”Peanuts” (den serie som på svenska har fått namnet Snobben, efter en av huvudpersonerna).

Så är det då tvärtom, att maskinöversättning är rent skräp, som man bara ska använda sig av i brist på en mänsklig översättare? Nej, så är det inte heller. Maskinöversättning fyller flera olika funktioner. En är att den sparar tid, och därmed pengar. EU budgeterar i dag inte mer pengar till översättningsarbete än vad de gjorde när de hade 12 medlemsländer, trots att det av naturliga skäl är mycket mer som ska översättas nu. Den huvudsakliga orsaken till det, är den teknik som finns tillgänglig i dag, genom datorprogram som gör att arbetet går snabbare. En annan funktion (och nu pratar jag inte specifikt om Google Translate, även om det är det jag har använt som exempel hittills) är att ett företag eller organisation kan använda samma termer konsekvent, även om fler olika översättare arbetar med samma dokument. En tredje är att datorer kan få fram korrekta termer och begrepp, på ett sätt som inte ordböcker kan, när det handlar om begrepp som består av mer än ett ord.

Att det sparar tid, borde vara uppenbart. Att köra en text genom Google Translate eller annat översättningsprogram, med alla dess fel och brister, gör att man ändå har ett utkast att arbeta med. Sedan handlar maskinöversättning på professionell nivå oftare om CAT (Computer Assisted Translation) än om program som försöker göra hela jobbet själva. CAT bygger på att man använder ett översättningsminne, vilket innebär att man för in texten som ska översättas i ett dataprogram. Programmet delar då automatiskt in texten i meningar och man översätter texten så att programmet förstår vilken mening i källtexten som motsvarar vilken mening i måltexten. Programmet lär sig då varefter att känna igen ord, formuleringar och termer, och föreslår därför hur man ska översätta texten.
Därmed kommer vi in på den andra fördelen med maskinöversättning, den att man får kongruens i texten. Om exempelvis organisationen Open Doors brukar skriva MBB i sina engelska dokument, vilket betyder ”Muslim Background Believers”, så kan de använda ett översättningsminne för att alla översättare direkt ska få reda på att det ska översättas ”troende med muslimsk bakgrund”. Det handlar också om att det inte ska stå ”att använda” på ett ställe i en bruksanvisning, och ”hur man använder” på ett annat ställe.

Den tredje fördelen med att ta hjälp av datorer när man ska översätta, är att datorer är bra på att kunna termer som består av flera ord. Jag har kontrollerat i ganska många olika engelsk-svenska ordböcker (inklusive ekonomiska ordböcker) om de har med begreppet ”trade receivables”. Hittills har jag aldrig hittat en ordbok som har med det begreppet. Google Translate kan däremot upplysa en om att det heter ”kundfordringar” på svenska. Jag har också dubbelkollat med Kammarkollegiet och med en översättare specialiserad på juridiska texter, att Google Translate har rätt på den punkten.

Så hur arbetar man då som översättare med översättningsminnen? Ibland är det man själv som använder sitt översättningsminne på egen hand, ibland är det ens uppdragsgivare som vill att man ska använda deras översättningsminne. I de fall man använder översättningsminnet på egen hand, ser man efter hur stor del av källtexten som ens översättningsminne redan har rimliga översättningsförslag på. Sedan erbjuder man kunden så mycket rabatt, vilket ger en en konkurrensfördel gentemot andra översättare som inte har lika inarbetade översättningsminnen. En annan möjlighet är självklart att man hugger för sig genom att ta fullt pris även när man inte kommer att behöva arbeta lika länge med texten.

Ibland är det kunden som vill att man använder deras termdatabas, för att ens översättning ska vara i linje med de dokument som kunden har gett ut tidigare. (Det finns exempelvis inget objektivt rätt eller fel om huruvida man ska skriva ”land utanför EU” eller om man ska skriva ”tredjeland”, men nu har EU-kommissionen tagit ett beslut om att det ska stå ”land utanför EU” så då vill de att det konsekvent ska vara så i svenska EU-dokument.) Då mailar kunden sin termdatabas till en, och man lägger in den i sitt översättningsminne. Detta kommer då att innebära att kunden får översättningen på det sätt som de vill ha den.


Läs även andra bloggares åsikter om , , .