Beskrivningsbild

Beskrivningsbild
Kontakta mig på danielgiertz caspianandmiranda com

Sökning

Om du har hittat den här bloggen genom att googla och inte förstår varför du fick upp den här bloggen, så skriv det du sökte efter i sökrutan nedan, så hittar du det förmodligen.

Sök i den här bloggen

torsdag 27 mars 2014

Alla har rätt till bostad!

Click to join bonforlinkoping

Saker som bör ändras i byggpolitiken:

* Slopa kravet på att det måste finnas parkeringsplatser till varje lägenhet som byggs. De argument jag har hört för den lagen är att man behöver en parkeringsplats samt att människor inte ska felparkera. Vad gäller det första argumentet så bör det i så fall ligga i byggherrens eget intresse att ge kunden det kunden behöver och om någon byggherre inte gör det, ligger det i andra byggherrars intresse att hyra ut parkeringsplatser. Varför ska den som på grund av funktionshinder inte får ta körkort, ändå behöva betala för en parkeringsplats? Vad gäller det andra argumentet, så skulle man med den logiken lika gärna begära att hyresvärden betalar kollektivtrafikskort till de inneboende, för att de inte ska tjuvåka. Det är kommunens ansvar att bötfälla dem som felparkerar. Dessutom stämmer det inte med Sveriges miljöpolicy att ha krav på parkeringsplatser. Vi tänker som så i Sverige, att bensin förstör miljön och bör därför inte användas i onödan, men då exempelvis norrlänningar, barnfamiljer och landsbygdsbor behöver bensin, kan vi inte totalförbjuda den. Som kompromiss har vi höga bensinskatter, men de gör en liter bensin lika dyr för en norrlänning (som behöver bil) som för en ensamstående fullt frisk människa i Stockholms innerstad (som inte behöver bil). Mina tankar går till Zon-reklamen "om du vet var du har ont, varför behandla hela kroppen". Här vore det ett utmärkt tillfälle att slå mot onödigt bilåkande, utan att det ska drabba exempelvis norrlänningarna. Om man bor i en 20 kvm-lägenhet, är man med största sannolikhet inte en barnfamilj, och bor man i innerstaden, kan man inte skylla på dålig kollektivtrafik heller. Man skulle kunna ha en bestämmelse att för var tionde lägenhet på högst 25 kvm i innerstaden, måste det finnas en parkeringsplats, och om någon har speciella skäl att ha parkeringsplats (exempelvis funktionshinder) ska denne ha förtur till parkeringsplatsen.

* För det andra bör vi ha marknadshyror, kombinerat med bostadsbidrag för den som behöver. "Kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen" sjöng Blå Tåget. Dessvärre är det inte så, utan om man har fått tag i en bostad, så får inte ägaren ta ett marknadsmässigt pris. Därför bor folk kvar i sina lägenheter även efter att barnen flyttat ut, i stället för att hitta en mindre lägenhet. Marknadshyror skulle göra det lönsamt att bygga lägenheter, att ha hyresrätter i stället för bostadsrätter och skapa incitament att inte bo större än man behöver eller behålla en hyresrätt när man år efter år bor utomlands, för att kunna flytta hem en dag. Sedan kan staten gå in med bostadsbidrag till den som faktiskt behöver. Argumentet att reglerade hyror förhindrar segregering stämmer inte, helt enkelt. Bostadssegregering löser man genom att ha hyresrätter, bostadsrätter och villor i samma områden.

UPPDATERING: Nu skriver Socialdemokratiska studenter i Stockholm en artikel kritisk mot marknadshyror. De anser att det är bättre att bygga bostäder. När en stat eller en kommun vill stödja ett behov ekonomiskt, finns det tre sätt att göra det på; Staten kan ha hand om hela projektet själv, ge bidrag till entreprenörer eller ge pengar till användarna. Som marknadsliberal och socialliberal vill jag se till individen. Det bästa för den enskilda är att själv få bestämma vad man vill lägga pengarna på. Därför anser jag att det bästa är bostadsbidrag. Socialdemokraterna har vare sig problem med att lägga pengar på att bygga eller på att ge subventioner till byggherrar, trots att det sistnämnda inte hjälper (jag återkommer till det). Varför då inte till dem som faktiskt i slutändan är de som ska gagnas av pengarna – de boende? Byggande och subventioner hjälper inte mot att folk bor större än de behöver, det gör däremot behovsprövade bostadsbidrag. Vad gäller byggsubventioner: I inlägg 101 i den här riksdagsdebatten säger Stefan Attefall att det inte hjälper. Socialdemokraterna som han debatterar mot, kommer inte med några motargument mot hans argument för det. (Kommentarsfältet öppet om någon hittar något vettigt motargument i debatten, eller kommer på något själv.) Det står också i artikeln "Det innebär att högre hyror pressar studenterna långt ut i periferin när studiemedlen inte räcker till. Resultatet blir att värdefull studietid måste läggas på långa pendlingsresor till lärosätena." Motargument 1: Detta kan universiteten åtgärda med att koncentrera dagarna. Jag känner iofs inte till Stockholms olika lärosätens scheman, men min erfarenhet från Linköping är att man har en eller två enstaka föreläsningar per dag, när man kunde ha föreläsningar 8-17 en dag i veckan. Det hade minskat resetiden avsevärt även för den som bor nära om detta ändras. Motargument 2: Det går att plugga på en buss eller ett tåg. Motargument 3: Varför ska just studenter slippa långa pendlingstider? Teoretiskt ska heltidsstudier vara 8 h/dag inklusive föreläsningar (seminarier, tentor o dyl) och egenstudier, men ofta är det mindre. Därför är det knappast mer fel om en student, som vanligen har mer fritid än en arbetare, har lång pendling än om en arbetare har det.

* För det tredje bör inte kommuner ha rätt att hindra människor att bygga lägenheter anpassade till hemlösa. Som det är nu, lönar det sig för en kommun att vara ogästvänlig för fattiga människor. Fattiga människor kostar pengar i form av socialbidrag och genom att många av dem är alkoholister. Om man äger en tomt i en förort till Stockholm och vill bygga massor av friggebodar, för att klämma in så mycket bostadslösa man bara kan, kan man glömma att få bygglov. En kommun borde inte få förbjuda en sådan sak.

* Den fjärde punkten är kopplad till den tredje. Kommuner bör ta hänsyn till att människor ska få bostad, inte till att folk inte ska få för många grannar. Min familj har ett sommarställe i Haninge. Det är väldigt svårt att få bygglov om man ska bygga ut. Detta för att de som bor där inte ska bygga nya hus åt barnen, tills det bor fler och fler där, och det inte blir samma lantidyll. Haninge kommun tycker alltså att det är bättre att de barnen skaffar sommarställe någon annanstans, och tar det utrymmet från någon som kunde ha fått sin bostad där. Man skulle inte få bygga studentlägenheter där heller. Det anses alltså viktigare att ett fåtal rika människor, som befinner sig på sommarstället tre månader per år, ska slippa för mycket grannar, än att folk ska ha någonstans att bo. Man talar om att folk bör undvika att ha stora ekologiska fotavtryck, men har du en stor gård blir du tvingad att ha det, alternativt att lämpa över dem på något annan om du säljer gården, men du kan inte dela upp gården på många människor.



* Punkt fem är att inte alla bostäderna ska behöva vara handikappanpassade.  Den här artikeln fick mig dock att tänka till kring den punkten. Artikeln tar dels upp att de funktionshindrade ska ha någonstans att bo också och dels att man ska kunna bjuda sina funktionshindrade vänner på fest. Den första punkten är lätt ordnad. Funktionshindrade får helt enkelt förtur till lägenheter på nedersta våningen. Dessa lägenheter ska också vara handikappanpassade på andra sätt. Den andra punkten är knepigare. Det tillstår jag. Detta kan dock lösas genom att det finns gemenskapslokaler att boka, på samma sätt som man bokar tvättstuga. Sådana lokaler finns redan i andra områden, exempelvis på Drabantgatan. Förvisso blir det lite svårare att kunna ha sin fest precis när man vill om man ska behöva boka och vill man ta en kaffe med sin funktionshindrade vän, kommer man bli tvungen att fika hos vännen eller på café, inte i egna lägenheten. Att någon får göra uppoffringen att dricka kaffe på café i stället för hemma hos vännen, anser jag dock är ett lågt pris att betala för att så många som möjligt ska ha någonstans att bo över huvud taget.

* Punkt sex är att hyrskatten måste sänkas till samma nivå som för ägt boende. De som bor i hyresrätt har vanligen sämre ekonomi än den som bor i bostadsrätt. Det är inte rättvist att den med mindre pengar betalar mer.

* Punkt sju är att man måste få bygga högt. Markpriset är högt i dag, av naturliga skäl. Det finns mycket man kan ha markutrymme till; bostäder, affärer, åkermark, grönområden. För att få plats med allt som bör få finnas, är det utrymmeseffektivt att bygga högt. En del invänder att man ska ha en låg siluett på en stad för att den ska vara vacker. Det är helt enkelt inte sant. Den högsta skyskrapan i världen är Burj Khalifa, det högsta tornet är Tokyos skyskrapeträd, det högsta klocktornet är Klocktornet i Mecka och de högsta tvillingtornen är Petronas tvillingtorn. Låt oss börja med den högsta byggnaden och gå nedåt. Vem kan förneka att Burj Khalifa är vackert? Tokyos skyskrapeträd är inte tillnärmelsevis lika vackert, men jag tycker inte att det skulle förfula en stad. Det kanske andra tycker. Å andra sidan påstår jag inte att alla höga byggnader automatiskt blir vackra av att vara höga. De övriga exemplen visar att man kan bygga högt och vackert. Klocktornet i Mecka är väldigt likt Big Ben, som är en erkänt vacker byggnad. Även byggnaderna omkring är höga med svenska mått mätt, och betydligt vackrare än de flesta svenska byggnader. Petronas tvillingtorn är den vackraste av dem alla. Förutom att beundra tornens skönhet bör man titta på det här fotot som visar området omkring tvillingtornen. Man ser att även andra byggnader är höga, och man ser att Kuala Lumpur har väldigt mycket vackra grönområden. De hade varit tvungna att förstöra alla dessa grönområden om de hade velat behålla det som finns i stadens byggnader och samtidigt haft någon fånig regel om att ingen byggnad får vara högre än exempelvis 109 meter för att staden ska ha en låg siluett.

* Punkt åtta är att det måste vara lättare för hyresvärdar att få ut sin hyra och att avhysa den som är riktigt misshaglig hyresgäst. I nuläget är det omöjligt att få en bostad om man har någon som helst betalningsanmärkning. Detta för att hyresvärdarna vet att de inte kan vräka den som inte betalar hyran, förrän de är långt efter med den. Folk som har med socialen att göra, kan avkrävas av hyresvärdarna att få boendestöd för att få hyra, fast de inte behöver det för att betala räkningarna i tid. Vissa socialbidragstagare har så dålig ordning på sin ekonomiska planering, att även om de får tillräckligt med pengar från socialen, för att ha råd med mat, hyra, förnödenheter och billiga nöjen, så är hyran en oförutsedd utgift, varför de ändå inte betalar den i tid. Den första åtgärden måste vara att socialen ska kunna betala hyran direkt till hyresvärden utan att behöva gå via bidragstagaren. Den andra är att man måste få vräka den som förstör. Svenska Dagbladet rapporterar att hyresvärdar i hemlighet har bytt listor med varandra om hyresgästers sjukdomar och andra svagheter, för att veta vilka de inte ska hyra ut till. Detta är olagligt och förkastligt, men så länge som hyresvillkoren ser ut som de gör (dvs att man tvingas behålla hyresgäster som är konstant sena med hyran och förstör för grannarna) så kommer liknande saker att hända igen.

Intressanta länkar (öppnas i nytt fönster, du kan peka på en länk utan att klicka för att få info om den): 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar