Beskrivningsbild

Beskrivningsbild
Kontakta mig på danielgiertz caspianandmiranda com

Sökning

Om du har hittat den här bloggen genom att googla och inte förstår varför du fick upp den här bloggen, så skriv det du sökte efter i sökrutan nedan, så hittar du det förmodligen.

Sök i den här bloggen

fredag 4 januari 2013

Mer om adventsuppropet

Jag har bestämt mig för att slå ihop båda mina inlägg om Adventsuppropet, så att man har det samlat:


Detta har hänt:

Christer Sturmark har i somras skrivit en debattartikel om att svenska kyrkan ska avkrävas att upplåta sina kyrkor åt skolavslutningar utan att få låta någon representant för kyrkan få tala eller få utforma vad som där sker. Detta ska man ha rätt till för att staten betalar för att kyrkorna inte ska förfalla. Därför tillhör de allmänheten enligt Sturmark.

Dagen har startat en namninsamling kallad Adventsuppropet, som kräver att skollagen ändras så att man ska kunna ha avslutningar i kyrkan med ett kristet innehåll.

18 pastorer har skrivit ett debattinlägg där de anser att inlägget är problematiskt. Daniel Grahn och Tommy Dahlman har svarat. Pastorerna har svarat på svaret.

Här är alla relevanta länkar:  Christer Sturmark i Aftonbladet Debatt mellan Ulf Bjereld och Christer Sturmark Artikeln om att uppropet är problematiskt Daniel Grahns första svar 121220 De adertons svar på svaret Daniel Grahns andra svar 121228 Tommy Dahlmans inlägg i debatten

Mitt främsta skäl till att skriva under är att det är oförskämt att förvänta sig att en ideell organisation ska upplåta sina lokaler åt en myndighet, betala uppvärmning och städning, se till att någon låser och låser upp och eventuellt får fram någon som spelar musik, utan motprestation. Dessutom har många inom Svenska Kyrkan en syn på kyrkorummet som heligt. Man inviger en nybyggd kyrka. Sedan är den heligt rum och man har inte världsliga aktiviteter där. Ska man sälja kyrkan någon gång i framtiden, avinviger man den först. Jag ser inget som helst bibliskt stöd för detta, men jag respekterar Svenska Kyrkans religionsfrihet. Christer Sturmarks argument att staten betalar för att underhålla kyrkorna, håller inte. Det är inte som att Svenska Kyrkan har rätt att vägra ta emot de pengarna, och i stället låta kyrkorna förfalla. Vill Humanisterna verka för att man slutar ge kyrkan de pengarna, får de göra det. De lär inte få igenom det.

Ett annat viktigt skäl är att skollagen numera är utformad så att det inte längre, såvitt jag förstår den, är förbjudet för en lärare att säga att ett visst parti är det bästa partiet, eller att på annat sätt vara hur subjektiv som helst i politiska, filosofiska och ideologiska frågor. Däremot ska utbildningen, inte bara undervisningen, vara konfessionsfri. Kyrkan kan och bör inte kräva att skolor ska göra studiebesök i olika samfund i grupparbeten på religionskunskapen, men nog bör en lärare ha möjlighet att få göra det. Skollagen kan användas också för att inte låta kristna grupper få ha bokbord på skolor. Nu var det visserligen avslutningarna som gjorde att uppropet blev aktuellt, men en ändring måste ske om partier och ideologiska förbund ska ha rätt att gå ut i skolor och ha bokbord, men inte kristna. Om skolan hör av sig till kyrkan och ber att få låna kyrkan på avslutningsdagen 13:00, kan kyrkan svara "nej, men vi kan ha en gudstjänst då, för att fira att skolan slutar, så kan ni se till att eleverna vet om det och är lediga så dags". Med nuvarande skollag vore det tveksamt om lärarna ens får berätta det på skoltid. UPPDATERING 130102: Och här fick jag beviset på att jag har rätt. Det är till och med värre än jag trodde. Här får en kristen skolgrupp inte ens låna ett rum på samma villkor som andra skolgrupper för interna samlingar, med hänvisning till den konfessionsfria skollagen.

De aderton skriver i sin artikel "[b]ilden av att vi måste slåss för något är också intressant eftersom vi följer en Herre som 'var som lammet som leds till slakt'". Väldigt långsökt med tanke på att detta enbart syftar på att Jesus inte öppnade sin mun och försvarade sig mot anklagelserna när han skulle dömas till korsfästelse. Att vi är kallade att ge upp våra rättigheter är inget som står i det bibelord som de hänvisar till heller. Det står bara där att Paulus kunde finna en glädje i förföljelsen när den kom, inte att han inte försökte undkomma den. Jesus kritiserade den laglärde som bjudit honom på middag och inte höll sig till vanligt hyfs enligt den tidens normer. Jesus avkrävde soldaten som slog honom en förklaring. När Paulus blev piskad, påtalade han att han var romersk medborgare och därför enligt lag inte fick piskas. Självklart ville inte Paulus att staten skulle piska kristna som inte var medborgare heller, men han utnyttjade lagen när den var till hans fördel. När de ville släppa honom ur fängelset i hemlighet, vägrade han att lämna fängelset innan han fick en personlig ursäkt för hur han behandlats. Petrus flydde från fängelset när en ängel hjälpte honom med det. När alla portarna till staden stängdes för att man skulle fånga Paulus, lät Paulus sig firas ut i en korg. Eller ska Open Doors lägga ner sin verksamhet för att bekämpa förföljelse av kristna?

De aderton skriver också att kristendomen inte ska ha en särställning i lagen. Ingenstans i Adventsuppropet står det att det ska stå i lagen att man ska ha avslutningar i kyrkan. Det handlar om vad skolan efter att ha lyssnat på eleverna vill, beslutar, de kan på samma sätt besluta att ha avslutningen i ett hindutempel. Visserligen är det troligare att eleverna väljer kyrkan än hindutemplet, men det beror på att vi har ett samhälle där fler är kristna alternativt positiva till kyrkan. Vi ska ha en sekulär stat, men vi behöver inte ha ett sekulärt samhälle.

Christer Sturmark nämner i sin debatt med Ulf Bjereld att det finns föräldrar som vuxit upp i strikta frikyrkohem och därför mår dåligt över att behöva höra på en präst. Penn och Teller säger i sitt program om sensivitetsträning att om man är i krig och folk skjuter pilar mot en, finns det två saker man kan göra. Man kan oskadliggöra alla som skjuter eller man kan skaffa sig en sköld. Den som mår dåligt av att höra någon tala om Gud, bör gå i KBT. I vårt samhälle kan man stöta på folk som talar om Gud på torgmöten. Man kommer allt som oftast att inbjudas till vigslar där Gud nämns. Skolavslutningar blir ett av ens minsta problem.

En sak som är oväsentlig för diskussionen, men som ändå är kul att nämna är att det i Sturmarks artikel står "[v]ill prästerna välsigna barnen eller be bönder får de göra det alla andra dagar på året när kyrkan är öppen för allmänheten". Jag vet att det förekommer att man gör "tyrckfel" men eftersom artikeln lades ut för över ett halvår sedan, borde någon ha upptäckt det. får se om det ändras efter att jag har pingat detta blogginlägg.

Bibelord som hänvisas till i detta inlägg eller i artiklar: Psaltaren 22, Jesaja 53, Jeremia 29, Amos 5, Sakarja 9, Lukas 7, Johannes 13, Johannes 18, Apostlagärningarna 9, Apostlagärningarna 12, Apostlagärningarna 16, Romarbrevet 13, 2 Korintierbrevet 12, Filipperbrevet 2, 1 Timotierbrevet 2

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Inlägg 2:

Jag skrev tidigare om adventsuppropet. Här kommer slutrepliken i den debatten. Några saker ur artikeln jag tänker kommentera:

* En sekulär stat innebär inte ett sekulärt samhälle.

Bra att man tar upp det. Exakt det övervägde jag att skriva i mitt tidigare inlägg. I en icke-sekulär stat tvingar stat och kommun skolor att ha skolavslutningar med konfessionella inslag i kyrkan. I ett icke-sekulärt samhälle har eventuellt en skola frivilligt en avslutning med konfessionella inslag om det är vad eleverna vill. Artiklarna från de aderton är ett försvar av ett sekulärt samhälle, inte en sekulär stat.

* Men historien lär att frikyrkan kan vara en positiv kraft i samhället utan att det är staten som agerar. Vi har bedrivit politik utan att göra det genom partier. Kyrkan kan (bör) aldrig vara utanför samhället, utan snarare vara en kreativ, engagerad och positiv aktör, precis så som exemplen Wilberforce, Martin Luther King och Moder Teresa visar.

Moder Teresa verkade utan staten, det tillstår jag. Däremot är det märkligt att nämna Wilberforce och MLK som exempel på kristna som agerat utan staten. William Wilberforce var medlem i Torypartiet och blev genom dem invald i brittiska underhuset. Det var huvudsakligen genom parlamentariskt arbete han drev igenom slaveriets avskaffande i hela det brittiska imperiet (Källa: Nationalencyklopedin). Martin Luther King kämpade inte genom att bli politiker, då den möjligheten inte stod till buds för honom, men däremot genom att kämpa för att staten skulle ändra lagarna.

* Inget av detta är hotat av skolverkets tolkning av lagen, snarare tydliggör den att vi kristna inte bör ha en särställning i samhället.

Skolverkets tolkning av lagen tydliggör väldigt klart att kristna bör ha en särställning i skolan, om än en negativ sådan. Medan andra skolföreningar ska ha föreningsfrihet att ha aktiviteter under håltimmar i syfte att informera om, propagera för och värva medlemmar till sina föreningar och vad de står för, ska kristna inte få det, enbart utifrån att de har en åsikt gällande religion. Återigen är det distinktionen mellan sekulärt samhälle och sekulär stat som inte görs. "Föräldrar ska vara trygga i att de inte skickar sina barn till en skola där de blir ensidigt påverkade i en viss religiös riktning." Alltså, bara för att det finns fler elever som är intresserade av att ha kristna bokbord än som är intresserade av att ha muslimska eller ateistiska sådana, får inte kristna ha bokbord, för då blir det ensidigt. Ett problem för den som vill ha ett sekulärt samhälle, men inte för den som vill ha en sekulär stat.

Därför behövs adventsuppropet.

UPPDATERING: Rätt eller fel så har Adventsuppropet haft effekt både i frågan om avslutningarna och i frågan om skolgrupper. Nu uttalar sig skolverket positivt om skolgrupper, och Erik Ullenhag försvarar skolavslutning i kyrkan. Däremot har Sexdrega skola i Svenljunga fått kritik för en adventssamling. Frågan har också varit uppe under Almedalsveckan.


UPPDATERING 20131217: Nu flyter frågan upp till ytan igen efter Björklunds utspel. Mer info på 1, 2, 3 och 4

3 kommentarer:

  1. Hej Daniel!

    Intressanta reflektioner. Vill bara kort kommentera din sista punkt. Vi har inte skrivit eller uttalat oss något om kristna skolgrupper, utan endast om adventsuppropet, som ju rör frågan om avslutningar i kyrkor. Det är det vi syftar på. Det du lyfter är intressant och viktigt att diskutera, men går alltså inte att utläsa ur vår text.

    Frid!

    SvaraRadera
  2. Daniel, du missförstår oss. Vi argumentar för en sekulär stat, men inte för ett sekulärt samhälle. Vi har inget emot att kristna försöker påverka samhällets lagar som Martin Luther King och William Wilberforce gjorde. Det vi vänder oss emot i Adventsuppropet är att det vill att påverka skollagen så att kristendomen ska ha en särställning när det skolans avslutningar. Naturligtvis är vi för att kristna ska få ha skolföreningar, precis som alla andra. Hälsningar Jonas

    SvaraRadera
  3. Hej, tack för era svar. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg, så startade uppropet på grund av skolavslutningar och adventssamlingar, men en ändring av skollagen kommer att påverka även skolföreningars situation. Jag hade förmodligen utformat namninsamlingen annorlunda, men jag har inte en åhörarskara på över 81 000 potentiella underskrivare. Jag får använda de redskap som står till buds. Dessutom är det fräckt att förvänta sig att en organisation ska ställa sina lokaler till förfogande utan någon form av motprestation. Jag säger inte att en rektor ska tvinga eleverna till kyrklig skolavslutning om eleverna protesterar. Jag säger att det är något som Skolverket inte ska lägga sig i. Om skollagen ändras alternativt att man tydliggör vad den betyder, kan en kyrka ordna en gudstjänst för att fira skolavslutningen, och sedan kan skolan upplysa om det, utan att riskera att bryta mot skollagen för att de ens berättar det.

    SvaraRadera