Beskrivningsbild

Beskrivningsbild
Kontakta mig på danielgiertz caspianandmiranda com

Sökning

Om du har hittat den här bloggen genom att googla och inte förstår varför du fick upp den här bloggen, så skriv det du sökte efter i sökrutan nedan, så hittar du det förmodligen.

Sök i den här bloggen

onsdag 21 november 2018

En vanlig vecka, från babylonier till romare till vikingar





Om vi har sjudagarsvecka efter Bibelns skapelseberättelse, varför är då veckodagarna uppkallade efter asagudar? Det första som bör påpekas, är att det är söndag som traditionellt varit den första dagen i veckan. Detta ändrades först 1973. Det andra som bör påpekas, är att det snarare finns ett samband mellan Bibelns skapelseberättelse och västerlandets sjudagarsvecka, än att den direkt kommer därifrån.


På 700-talet f. Kr, var judarna i fångenskap i Babylon. Under den perioden införde Babylonien en sjudagarsvecka. Frågan är om judarna hade firat sabbat sedan 1000-talet f. Kr. och att Babylonien införde sjudagarsvecka för att kunna vara tillmötesgående mot judarna när de ville fira sabbat, eller om det var så att när judarna inte hade tillgång till sin heliga plats (templet) så ville de ha en helig dag i stället, och då fick det bli den sista dagen i babyloniernas vecka. I vilket fall som helst, hade judar och babylonier sjudagarsvecka sedan åtminstone 700 f.Kr. Babylonien försvann senare som imperium och det fanns ett antal folkslag som var ättlingar till babylonierna och behöll sjudagarsveckan. Även Egypten hade det. Babylonierna uppkallade veckodagarna efter planeterna. I likhet med romarna, uppkallade babylonierna planeterna efter sina gudar.

Romarna insåg att om de skulle införa sjudagarsvecka, skulle de bli kompatibla med judar och kristna, som ville vara lediga på lördagar respektive söndagar. De skulle dessutom bli kompatibla med såväl Egypten som ättlingar till babylonierna. De valde då att uppkalla veckodagarna efter himlakropparna; solen, månen, Mars, Merkurius, Jupiter, Venus och Saturnus. Så här heter veckodagarna på olika språk:

svenska söndag måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag
latin dies 
solis
(solens dag)
dies 
lunae
(månens dag)
dies 
martis
(Mars dag)
dies 
mercuri
(Merk-urius dag)
dies 
iovis
(Jupiters dag)
dies 
veneris
(Venus dag)
dies 
saturni
(Saturnus dag)
franska dimanche lundi mardi mercredi jeudi vendredi samedi
engelska Sunday Monday Tues-day Wednes-day Thursday Friday Saturday
tyska Sonntag Montag Diens-tag Mittwoch Donners-tag Freitag Samstag/ 
Sonnabend

När sjudagarsveckan spreds till länder med germanska språk, fick solens och månens dagar fortsätta vara de dagarna. Vad gäller veckans övriga dagar, tänkte man på de romerska gudarna, och översatte till en liknande gud i fornnordisk/forngermansk tro.

Krigsguden Mars (grekiska: Ares) fick bytas ut om krigsguden Ti, även kallad Tyr, därför tisdag. På forntyska hette det Ziesdag, men ändrades senare till Dienstag.

Merkurius fick bytas ut mot Oden, fast det inte finns några direkta likheter mellan dem. Oden brukar avbildas med vandringsstav och Merkurius med häroldsstav. I den grekiska mytologin, motsvaras Merkurius av Hermes, som ännu oftare avbildas med en häroldsstav. Det kan också ha att göra med att Merkurius är köpmännens gud (därav ordet ”merchant”) och Oden är vishetens gud. Man kan behöva vara vis i en affärsförhandling. På tyska heter veckodagen ”Mittwoch” då det var den mittersta dagen i veckan när veckan började på söndagen.

Jupiter (Zeus i grekisk mytologi) fick bli Tor, då det är åskgudarna och de dessutom är lika varandra på avbildningar. På tyska heter det ”Donnerstag”, alltså dunderdagen, då åska dundrar.

Venus (grekiska: Afrodite) är kärleksgudinna och fruktbarhetsgudinna, vilket även Freja är, så fredagen uppkallas efter Freja.

När man ska översätta veckans sista dag, faller man på målsnöret. Dagen är uppkallad efter fruktbarhets- och dödsguden Saturnus (grekiska: Kronos). Det närmsta man skulle komma, hade varit fruktbarhetsguden Frej, men man kan inte ha en Frejadag och en Frejdag, då båda hade blivit fredag med tiden. Därför behåller man Saturnus på de flesta språk. Som tabellen ovan visar, behåller franskan, som är ett latinskt språk, de romerska gudarna, så ”samedi” är en avledning av Saturnus dag. Tyskan kallar det också för Samstag, men också Sonnabend, alltså solafton. På samma sätt som att julafton kommer före juldagen, kommer solafton före soldagen. Engelskan kallar det för Saturday efter Saturnus. På svenska kallar man det lögaredagen för att man brukade tvätta sig den dagen på vikingatiden.

Källor:
Time and Date
Sunday: A History of the First Day from Babylonia to the Super Bowl
Wikipedia om veckan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar