Be för muslimvärlden under ramadan

I dag tisdag börjar ramadan. Det finns en 20-årig tradition att kristna ber för muslimvärlden under samma tidsperiod som de själva ber och fastar. Organisationen 30 Days har 22 gånger (22, inte bara 21, då ramadan börjar omkring 10 dagar tidigare varje år) gett ut en böneguide med förbönsämnen för varje dag under ramadan. Om du vill vara med och be i år eller i alla fall kolla in det, kan du gå till den här sidan där de lägger upp förbönsämnen varje dag. De har RSS så att man kan följa bloggen.

Läs även andra bloggares åsikter om ramadan, muslimer, bön, förbön, kristendom, islam, 30 days, fasta, böneguide, bönekalender

En enkel uträkning

Om man inte gör något åt bostadsbristen i Stockholm, kommer det att kosta 33 miljarder kronor per år i 20 år.
Förbifart Stockholm kostar 61 miljarder kronor att bygga.
Det kommer högt räknat att kosta 20 miljarder kronor att bygga en replika av Petronas Twin Towers.

En replika av otroligt vackra Petronas Twin Towers skulle försköna Stockholm avsevärt och vad viktigare är lösa problemet med bostadsbristen. Lägg därför planerna på Förbifart Stockholm på is. Ta 20 miljarder av de kronor som skulle ha lagts på den och bygg Petronas Twin Towers med lägenheter. Året därpå har pengarna tjänats igen med råge och ytterligare pengar kommer. Bygg eventuellt förbifarten senare.

Läs även andra bloggares åsikter om hemlöshet, bostadsbrist, nationalekonomi, Förbifart Stockholm, arbetstillfällen, turism, turistnäring, Petronas Twin Towers

Autismbrist, viktigt att höja medvetenheten

Immanuel Brändemo har skrivit en väldigt viktig text om människor med autismbrist och hur den påverkar dem och människor i deras närhet, både människor med och utan autismbrist. Autismbrist påverkar stämningen på arbetsplatser, och därmed indirekt arbetsmarknaden. Det kan också leda till att människor inte får vård. Om människor med autismbrist hade lärt sig att hantera den bättre, hade samhället sett bättre ut.

Läs Brändemos text här. Tillverka gärna bandet han nämner i samma text, alternativt dela hans text på Facebook eller liknande sociala medier. Han nämner ögonkontakt, men andra symptom kan vara att insistera på handslag, kramar eller småprat.

Ett fall i Trollhättan visar på vad autismbrist kan leda till. "I grunden kan mycket lösas lokalt, men ytterst sett är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Denne måste kunna ställa krav så att man hälsar på ett sådant sätt så att det inte upplevs som kränkande" säger Erik Ullenhag till Dagen. Nog borde det också vara rimligt att en chef kan påtala för en anställd att denne lider av autismbrist och fråga om denne kan tänka sig KBT?

UPPDATERING: Frågan är om autismbrist behandlas bättre i Danmark eller om människor med autismbrist har tvingats att finna sig för att det är svårt att hitta censorer. Oavsett vilket så finns det en censor som i åtta år har kunnat få uppdrag utan att ta kvinnor i handen. Även i Danmark finns det dock människor med grav autismbrist i maktpositioner. "Tänk att vi har kommit till en punkt där exempelvis censorer inte accepterar fullständigt vanliga normer och värderingar som finns här i Danmark" säger en av dem, enligt Svenska Dagbladet. Det finns även svenskar med ett avslappnat förhållningssätt till sociala koder.


Läs även andra bloggares åsikter om autism, autismbrist, aspergers, funktionshinder, psykiska funktionshinder, neuropsykiatriska funktionshinder, npf, religion, sociala normer, sociala koder, arbetsmarknaden, diskriminering, krav på arbetstagare, ams, kramar, handslag, handskakning, småprat, socialisera, arbetsmiljö, handskakningsdomen, invandrare, religionsfrihet, mänskliga rättigheter, jämlikhet, jämställdhet, arbetsmiljö, flexibilitet

Bra gjort, S&M i Stockholms stad!

S och M bygger sönder city, hävdar Lotta Edholm, Madeleine Sjöstedt och Björn Ljung (folkpartister) i en debattartikel. Det de rent konkret tycker är fel, är att dessa partier låter centrala Stockholm "svälla på höjden", alltså att de bygger högt. Detta påstår de tre folkpartisterna, med ytterst knapphändiga argument, blir fult.

"Stockholm anses av många vara en av världens vackraste städer" står det. Vilka är dessa "många" personer och om det är många som tycker så, är det verkligen den låga siluetten som gett dem det intrycket? Till er som håller med om att en stad blir ful om den har en hög siluett, ta en titt på följande bild:

Detta är Kuala Lumpurs stadssiluett. Ful? Det tycker nog inte de flesta. Ytterligare exempel på höga stadssiluetter hittar ni här. De som har gjort den hemsidan är i och för sig lika dumma som de tre folkpartisterna. Medan de tre folkpartisterna skriver som att det är självklart att en stad förfulas av en hög siluett, skriver Business Insider som att det är självklart att en hög siluett gör en stad vacker. Båda påståendena är givetvis absurda. Däremot är de flesta av de 25 högsta städerna i världen (enligt den här hemsidan) vackra.

Den främsta orsaken till att Stockholm måste tillåtas ha höga byggnader, är att den är tätbefolkad. Det behövs både mycket fler bostäder och mycket fler arbetsplatser (fabriker såväl som kontor såväl som skolor såväl som annat). Det är väldigt klokt att tillåta Stockholm att växa på höjden. En enda byggnad med samma exteriör som Petronas Twin Towers (byggnaden längst till höger) men med en interiör som är ägnad åt bostäder, skulle kunna ge bostäder åt över 10 000 människor, lågt räknat, och försköna Stockholm avsevärt. (Den har 395 000 kvadratmeter golvyta enligt engelska Wikipedia och dessutom högt i tak på varje våning enligt samma källa).

Det är lite synd att Business Insider har valt att ta en dagbild av Hong Kong. Då missar man att de har experimenterat med att lysa upp staden i flera olika färger nattetid. Det här fotot visar på det. Kan vara något att tänka på för framtida stadsplanering.

Läs gärna här för fler tankar om hur man bekämpar hemlöshet.


Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, hemlöshet, bostadspolitik, skylines, stadssiluetter

SVT måste koda sina sändningar för att bevara sitt oberoende

UPPDATERING: Tack vare Nicklas Nygren är dator inte längre licenspliktig. SVT anser att lagen bör ändras och tänker inte betala tillbaka licenspengar. Ett justitieråd säger att de måste göra det.

Sveriges television ska vara oberoende granskande, utan att kunna utsättas för påtryckningar. Med den utgångspunkten har Riksdagen bestämt att SVT inte ska vara reklamfinansierat och inte skattefinansierat. Om SVT är reklamfinansierat, törs de inte kritisera de företag som sponsrar dem. Är SVT skattefinansierat törs de inte kritisera de partier som bestämmer hur stora anslag de ska ha.

Detta var ett system som fungerade när vi inte hade andra kanaler än de två statliga och inte hade Internet. Då visste man att de som hade TV, hade det för att se SVT. Ville man ha TV för att se VHS-band, kunde man låta ta ut mottagaren. Numera har vi däremot massor av kanaler att se. Det var illa nog att SVT höll andra kanaler som gisslan för att få in tv-licens från människor som nöjde sig med andra kanaler. När man dessutom ska betala till SVT för att få tillgång till Internet, är det hyckleri att inte bara skattefinansiera.

Så hur ska vi då göra med finansieringen av SVT?

-Ska man reklamfinansiera SVT?
-Ska man skattefinansiera SVT?
-Ska vi ha tv-licens som SVT bestämmer hur hög den är?
-Ska vi ha tv-licens som Riksdagen bestämmer hur hög den är?

Svaret på fråga 1 och 2 är fortfarande nej. Problemet med att SVT blir beroende av pengar från dem de ska granska, kvarstår fortfarande. Svaret på fråga 3 är nej. Det vore utpressning om en icke folkvald part självsvåldigt ska få bestämma hur mycket man ska betala för att få använda Internet. Hade de bestämt 2 000 kr/månad, hade vissa tvingats betala för att de behöver tillgång till Internet i arbetet. Även svaret på fråga 4 är nej. Vad är skillnaden mellan om Riksdagen bestämmer hur mycket man ska tvingas betala till SVT via skattsedeln oavsett om man vill ha SVT eller inte, och om Riksdagen bestämmer hur mycket man ska tvingas betala till SVT via tv-licens oavsett om man vill ha SVT eller inte?

Den enda lösningen är att SVT kodar både sina tv-sändningar och sina nätsändningar. Då står SVT på egna ben och får sina pengar från att tittarna tycker att de är värda att se, oberoende av stat och sponsorer, vilket var tanken när SVT grundades.

DNs artikelserie i frågan

http://www.dn.se/ledare/signerat/annika-strom-melin-lyssna-pa-kritiken
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/jo-provar-inte-tv-licens-for-datorer
http://www.dn.se/kultur-noje/allt-fler-vagrar-betala-for-mobil
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/partier-kritiska-till-licensrutiner
http://www.dn.se/kultur-noje/axel-bjorklund-nar-lagen-till-slut-tillampas-vill-partierna-skrota-licensen
http://www.dn.se/kultur-noje/svts-vd-hoppades-radiotjanst-skulle-kunna-halla-lagre-profil
http://www.dn.se/kultur-noje/tv-avgiften-tar-100000-tittare-till-kronofogden
http://www.dn.se/kultur-noje/ny-tv-avgift-ger-klirr-i-kassan
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/mobilagare-tvingas-betala-tv-avgift
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/sr-satsar-pa-kulturbevakningen
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/politiker-behaller-makten-inom-public-service
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tv-licenslagen-speglar-inte-dagens-teknik_8256522.svd 
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forslag-om-public-service-klart_8258152.svd 
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/licens-utan-legitimitet http://staffandanielsson.blogspot.se/2013/06/betala-radiotv-via-skatten.html
http://www.aftonbladet.se/kultur/article17013770.ab ("Vi måste betala för det som är till för oss alla")
http://www.barometern.se/ledare/att-skjuta-upp-det-oundvikliga%283825763%29.gm
Avgiftsplikt för internetanslutna datorer är inte beroende av att just SVT sänder över Internet utan har sin grund i att sändningar överhuvudtaget förekommer där, oavsett vilket programbolag som sänder, enligt Carl-Gustav Johansson, VD för Radiotjänst i Kiruna AB. Man baxnar. När lagen stiftades var andemeningen att det inte fanns andra kanaler, utan att man hade tv för att se SVT. Nu har tydligen andemeningen ändrats till att SVT ska ha rätt att ha andra kanaler som gisslan för att få in pengar.
I princip blind man tvingas betala tv-licens




Läs även andra bloggares åsikter om tv-licens, oberoende journalistik, skattefinansiering, hyckleri, SVT, Radiotjänst, utpressning

"Predika för redan frälsta."

Det engelska uttrycket för att predika för redan frälsta, är "preaching to the choir". Det är ett märkligt uttryck som jag inte förstår hur det har uppstått. Uttrycket förutsätter en kör där alla är kristna och sedan är alla åhörarna icke-kristna. Det återspeglar inte svenska förhållanden och förmodligen inte anglo-saxiska förhållanden heller. Vanligtvis är det mestadels kristna både i kören och bland åhörarna, men procentuellt sett större andel icke-kristna i kören, då icke-kristna har gått med för att de vill sjunga i kör.

Det är också märkligt att man talar om att predika för redan frälsta som om det är något dåligt. Kyrkan har i 2 000 år lärt att man ska predika för redan frälsta. Jag ska till kyrkan om c:a 15 timmar. Jag kommer att bli väldigt förvånad om pastorn går fram och säger att i dag har vi ingen icke-kristen här, så vi ställer in predikan. Om hon skulle få höra att det finns en icke-kristen i församlingen, kommer hon inte ens då att lägga undan den predikan hon har tänkt att hålla, och i stället hålla en predikan som i första hand riktar sig till icke-kristna. Detta gäller samtliga religioner och ideologier jag känner till. Det är klart att man ska hålla tal även till meningsfränder. Konstigt uttryck.

Läs även andra bloggares åsikter om predika för redan frälsta, preaching to the choir, ordspråk, idiomatik, språkfrågor

Dagens i-landsproblem

Ibland när någon beklagar sig över något, svarar någon annan "det där är ett i-landsproblem". En sådan invändning är problematisk av flera skäl.

För det första antyder man att det inte finns rika människor i u-länderna. Det gör det. Ledarna i dessa länder är i vissa fall dollarmiljardärer, har jag hört. Det är i alla fall inte så att alla bor i hyddor i bushen. Det finns städer där det bor människor med dator, mobiltelefon etc.

Om man bortser från detta och anser att "u-länderna" är bushen  och att allt annat är i-länder, så finns det två sorters i-landsproblem. Det ena är sådana som är kopplade till att man är rik. Några exempel på detta är att mobilbatteriet tar slut för fort eller att mobilen inte har alla funktioner man vill att den ska ha. Det andra är sådana problem som anses vara så små att man inte bryr sig om dem om man har viktigare problem.

Vad gäller den första kategorin, så stämmer ju det att det är ett i-landsproblem, men vi är faktiskt ett i-land, så varför skulle vi inte få störa oss på det? Den andra kategorin är inte alls i-landsproblem. Även människor som har svårt att få mat för dagen, irriterar sig på småsaker. Så fungerar vi som människor. Om de fattiga i Afrika skulle använda all sin tid till att sova, arbeta ihop så mycket mat de kan få, äta maten och använda resten av tiden på att klura på hur de ska slut vara fattiga (alternativt åka till staden och demonstrera mot att staten och i-länderna inte gör mer för att bekämpa fattigdomen) skulle det inte göra så stor skillnad. Därför använder de sin tid till att exempelvis måla dekorationer på krukorna som de hämtar vatten i. Jag känner mig säker på att någon kan bli sur om någon annan målar fel, även om det är något som hade kallats "i-landsproblem" om det hade hänt i Sverige.

Läs även andra bloggares åsikter om i-landsproblem, dagens i-landsproblem, tredje världen, lyxproblem, semantik