SD är ett parlamentariskt missfoster

Ett replikskifte byggt på yttranden som förekommer på sociala medier:

-Det är odemokratiskt att partier inte samarbetar med Sverigedemokraterna, för de fick uppemot 13%. Man kör över deras 801 178 väljare om man inte lyssnar på dem.
-87,14% röstade inte på SD.
-68,99% röstade inte på S. 76,67% röstade inte på M. 93,11% röstade inte på MP. 93,89% röstade inte på C. 94,28% röstade inte på V. 94,58% röstade inte på FP. 95,43% röstade inte på KD.

Min kommentar: Sant! 93,11% röstade inte på MP. Därför har vi inte infört ett friår, vilket MP vill göra. 93,89% röstade inte på C. Därför har C inte fått igenom sina idéer om uppmjukning av las. 81,42% röstade varken på V eller på SD. Därför har Sverige inte lämnat EU. 95,43% röstade inte på FP. Därför har vi inte infört språkkrav för svenskt medborgarskap.

Nu tar jag MP som exempel, men det här gäller lika mycket de övriga riksdagspartierna, förutom SD. Om MP inte får igenom ett friår, så får de inte ett psykbryt och säger "det här är odemokratiskt, ni kör över våra 429 275 väljare och vi tänker fälla alla budgetar som inte är för ett friår". Varför gör de inte det? Svar:

1. Det är inte demokratiskt att insistera på att få igenom idéer som inte har stöd vare sig bland riksdagspartierna eller folket, och det är inte ansvarsfullt att skapa parlamentariskt kaos i utpressningssyfte.
2. De har åsikter om andra frågor också, där de kan få sin vilja igenom.
3. De kan försöka att på sikt skapa opinion för friåret, både bland folk och i riksdagen.

Uppemot 13% röstade på SD, 17% anser SD har den bästa invandringspolitiken (länk) och 44% anser att Sverige bör ta emot färre flyktingar (länk). Enligt samma undersökning vill 48% ta emot lika många eller fler flyktingar än nu. Om man definierar vad en flykting är, vill 37% ta emot färre, medan 57% vill ta emot lika många eller fler än nu.

Ett seriöst parti är ett parti som har åsikter i alla frågor och driver de frågor där idéerna är genomförbara sett till folkviljan och till vad övriga partier vill. Ett parti vars strategi är att skapa kaos för att driva igenom en fråga till varje pris, oavsett folkviljan, är ett parlamentariskt missfoster.

Det är helt rätt att göra uppgörelser som decemberöverenskommelsen för att hindra sådan utpressning. Hade MP betett sig som SD, men med friåret, C med las eller V med EU-utträde, hade det varit rätt att behandla det partiet som SD behandlas nu.

Läs även andra bloggares åsikter om SD, Sverigedemokraterna, parlamentarism, folkviljan, decemberöverenskommelsen, demokrati, samarbete mellan partier, invandring, det parlamentariska läget just nu

Haggai 1:2-4

Hur ska en församling göra med möten och möteslokaler? Under loppet av en vecka har tre alternativ föreslagits i Dagen:

1. Man ska inte ha stora möten för det kostar pengar att ha lokaler och det ska läggas på diakoni.
2. Man kan ha stora möten och egna lokaler.
3. 4. Det är till och med okej att en församling på 2 400 medlemmar köper ljudanläggning för 3,9 miljoner kronor och uppmanar församlingsmedlemmar att ta lån för att skänka pengar.

Grenholms huvudargument är att det inte är bibliskt att ha stora möten och att det är slöseri med pengar. Två Bibelord dyker upp i mitt huvud:

"Sedan gick han in i synagogan och under tre månader predikade han frimodigt. Han samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike. Men där fanns några som förhärdade sig och inte ville tro utan talade illa om kristendomen, så att alla hörde det. Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig, och varje dag höll han samtal i Tyrannos hörsal/lärosal/föreläsningssal." (Apostlagärningarna 19:8-9 Jag blandade Folkbibeln, Levande och 1917 där.)

"Detta folk säger: 'Tiden har inte kommit att åter bygga upp Herrens hus.' Är det då tid för er att själva bo i panelade hus, medan detta hus ligger i ruiner?" (Haggai 1:2,4)

Jag håller fullkomligt med om att husförsamlingen är viktig för att det är där alla kan bidra och kan få tvåvägskommunikation i sitt eget liv. Däremot hade den första församlingen offentliga möten och det finns inget som säger att det skulle vara fel att komma upp i ett visst antal närvarande. Paulus gick till synagogan och predikade. När det började kännas meningslöst att ha möten där han blev motsagd, började han ha möten i en föreläsningssal i stället. Tyrannos var förmodligen en filosof som hade en lärosal för att föra ut sin egen filosofi, och som upplät lokaler åt Paulus för att Paulus betalade för det. Han predikade där i två år och därför fick alla i Asien (inte det vi i dag kallar Asien, men ändå ett stort område) höra evangeliet. Det hade förmodligen varit en större mental tröskel för folk att komma till mötena om de hade varit i någons privata hem. Nya testamentet talar om stora offentliga möten, som när 3 000 hörde evangeliet och lät döpa sig på pingstdagen.

Alla som har följt min blogg vet att jag är tveksam till att man bor större än man behöver, och till att ideella organisationer, inklusive kyrkor, ska äga lokaler eller hyra på heltid när man kan hyra de timmar man ska vara där. Det är bättre att bo smått och hyra lokaler, så att utrymmet räcker till fler bostäder. Dessutom anser jag att en kyrka bör tänka igenom om det är ekonomiskt försvarbart att ha egna lokaler om man ser till hur mycket man tänker använda dem. Ändå är det de första fyra verserna i Haggai som jag tänkte på när jag läste Grenholms artikel. Han skriver som att det är självklart att det finns någon som bor så stort att de kan upplåta sitt hem till en grupp på 20-30 personer (vilket jag dessutom tycker är för stort för en husförsamling i alla fall). Hur mycket pengar skulle kunna gå till diakoni om kristna sålde sina villor, skänkte pengarna till församlingen, och bodde i hyresrätt?

Min församling startade 1996, hyrde en matsal på söndagar de första 9 1/2 åren och började hyra på heltid från och med 1/1 2006. Har vi haft tillräckligt med verksamhet för att det var ett befogat val? Förmodligen. Vi har haft söndagsmöten, ett språkcafé där invandrare lärt sig svenska, tonårshusgrupp, ungdomsverksamhet på lördagar, bruncher där många icke-kristna kommit och fått höra evangeliet, har för tillfället soppkök där de romska tiggarna kommer och äter och tvättar sig, har låtit en bibelskola tvätta sig hos oss, låtit den bibelskolan ha eventkvällar där de samlat pengar till mission, samt hyr ut till kristna och sekulära ändamål, vilket täcker en del av hyreskostnaderna.

Så jag anser att en kyrka bör ha offentliga samlingar där hela församlingen får plats, men bör tänka på om man behöver egna lokaler. Att lägga omkring ett och ett halvt tusen kronor per medlem på en ljudanläggning, däremot, är inte ett klokt sätt att hushålla med pengar.

UPPDATERING: Här ligger Grenholms svar. Han hänvisar till samma Bibelställe som jag, men vidhåller att fornkyrkan inte lade några pengar alls på lokaler, utan att förklara varför Tyrannos skulle ha upplåtit sina lokaler åt Paulus gratis. Även om han gjorde det, kommer människor, organisationer och myndigheter upplåta lokaler gratis åt oss utan pengar? Det andra han säger är att vi ska gå ut till folket och inte hoppas att folk ska komma till oss. Det är verksamheten som avgör om folk kommer, inte lokalerna. Hade vår kyrka hyrt Key 1, hade ungefär lika många icke-kristna kommit som nu. Hade vi varit på Stora Torget, hade kanske en och annan stannat och lyssnat, men skillnaden hade ändå inte varit så stor. När det däremot är brunch där Annika Östman eller någon annan berättar om sin väg till tro, kommer folk och det är inte ett hinder att det är i en kyrka. Det tredje är att om man ändå har en kyrka, ska man låta folk sova i den på natten. Precis så går det till i Linköping. Nattetid sover de rumänska tiggarna i Ryttargårdskyrkans lokaler, dagtid äter de i Johanneskyrkans. Dessutom kommer invandrare till Johanneskyrkan för att lära sig svenska.

UPPDATERING 2: Här kom ett argument för att äga lokaler. Hyr man från gång till gång, finns risken att aktörer vägrar hyra ut lokaler om de inte gillar budskapet.

Alla har rätt till bostad!

Saker som bör ändras i byggpolitiken:

* Slopa kravet på att det måste finnas parkeringsplatser till varje lägenhet som byggs. De argument jag har hört för den lagen är att man behöver en parkeringsplats samt att människor inte ska felparkera. Vad gäller det första argumentet så bör det i så fall ligga i byggherrens eget intresse att ge kunden det kunden behöver och om någon byggherre inte gör det, ligger det i andra byggherrars intresse att hyra ut parkeringsplatser. Varför ska den som på grund av funktionshinder inte får ta körkort, ändå behöva betala för en parkeringsplats? Vad gäller det andra argumentet, så skulle man med den logiken lika gärna begära att hyresvärden betalar kollektivtrafikskort till de inneboende, för att de inte ska tjuvåka. Det är kommunens ansvar att bötfälla dem som felparkerar. Dessutom stämmer det inte med Sveriges miljöpolicy att ha krav på parkeringsplatser. Vi tänker som så i Sverige, att bensin förstör miljön och bör därför inte användas i onödan, men då exempelvis norrlänningar, barnfamiljer och landsbygdsbor behöver bensin, kan vi inte totalförbjuda den. Som kompromiss har vi höga bensinskatter, men de gör en liter bensin lika dyr för en norrlänning (som behöver bil) som för en ensamstående fullt frisk människa i Stockholms innerstad (som inte behöver bil). Mina tankar går till Zon-reklamen "om du vet var du har ont, varför behandla hela kroppen". Här vore det ett utmärkt tillfälle att slå mot onödigt bilåkande, utan att det ska drabba exempelvis norrlänningarna. Om man bor i en 20 kvm-lägenhet, är man med största sannolikhet inte en barnfamilj, och bor man i innerstaden, kan man inte skylla på dålig kollektivtrafik heller. Man skulle kunna ha en bestämmelse att för var tionde lägenhet på högst 25 kvm i innerstaden, måste det finnas en parkeringsplats, och om någon har speciella skäl att ha parkeringsplats (exempelvis funktionshinder) ska denne ha förtur till parkeringsplatsen.

* För det andra bör vi ha marknadshyror, kombinerat med bostadsbidrag för den som behöver. "Kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen" sjöng Blå Tåget. Dessvärre är det inte så, utan om man har fått tag i en bostad, så får inte ägaren ta ett marknadsmässigt pris. Därför bor folk kvar i sina lägenheter även efter att barnen flyttat ut, i stället för att hitta en mindre lägenhet. Marknadshyror skulle göra det lönsamt att bygga lägenheter, att ha hyresrätter i stället för bostadsrätter och skapa incitament att inte bo större än man behöver eller behålla en hyresrätt när man år efter år bor utomlands, för att kunna flytta hem en dag. Sedan kan staten gå in med bostadsbidrag till den som faktiskt behöver. Argumentet att reglerade hyror förhindrar segregering stämmer inte, helt enkelt. Bostadssegregering löser man genom att ha hyresrätter, bostadsrätter och villor i samma områden.

UPPDATERING: Nu skriver Socialdemokratiska studenter i Stockholm en artikel kritisk mot marknadshyror. De anser att det är bättre att bygga bostäder. När en stat eller en kommun vill stödja ett behov ekonomiskt, finns det tre sätt att göra det på; Staten kan ha hand om hela projektet själv, ge bidrag till entreprenörer eller ge pengar till användarna. Som marknadsliberal och socialliberal vill jag se till individen. Det bästa för den enskilda är att själv få bestämma vad man vill lägga pengarna på. Därför anser jag att det bästa är bostadsbidrag. Socialdemokraterna har vare sig problem med att lägga pengar på att bygga eller på att ge subventioner till byggherrar, trots att det sistnämnda inte hjälper (jag återkommer till det). Varför då inte till dem som faktiskt i slutändan är de som ska gagnas av pengarna – de boende? Byggande och subventioner hjälper inte mot att folk bor större än de behöver, det gör däremot behovsprövade bostadsbidrag. Vad gäller byggsubventioner: I inlägg 101 i den här riksdagsdebatten säger Stefan Attefall att det inte hjälper. Socialdemokraterna som han debatterar mot, kommer inte med några motargument mot hans argument för det. (Kommentarsfältet öppet om någon hittar något vettigt motargument i debatten, eller kommer på något själv.) Det står också i artikeln "Det innebär att högre hyror pressar studenterna långt ut i periferin när studiemedlen inte räcker till. Resultatet blir att värdefull studietid måste läggas på långa pendlingsresor till lärosätena." Motargument 1: Detta kan universiteten åtgärda med att koncentrera dagarna. Jag känner iofs inte till Stockholms olika lärosätens scheman, men min erfarenhet från Linköping är att man har en eller två enstaka föreläsningar per dag, när man kunde ha föreläsningar 8-17 en dag i veckan. Det hade minskat resetiden avsevärt även för den som bor nära om detta ändras. Motargument 2: Det går att plugga på en buss eller ett tåg. Motargument 3: Varför ska just studenter slippa långa pendlingstider? Teoretiskt ska heltidsstudier vara 8 h/dag inklusive föreläsningar (seminarier, tentor o dyl) och egenstudier, men ofta är det mindre. Därför är det knappast mer fel om en student, som vanligen har mer fritid än en arbetare, har lång pendling än om en arbetare har det.

* För det tredje bör inte kommuner ha rätt att hindra människor att bygga lägenheter anpassade till hemlösa. Som det är nu, lönar det sig för en kommun att vara ogästvänlig för fattiga människor. Fattiga människor kostar pengar i form av socialbidrag och genom att många av dem är alkoholister. Om man äger en tomt i en förort till Stockholm och vill bygga massor av friggebodar, för att klämma in så mycket bostadslösa man bara kan, kan man glömma att få bygglov. En kommun borde inte få förbjuda en sådan sak.

* Den fjärde punkten är kopplad till den tredje. Kommuner bör ta hänsyn till att människor ska få bostad, inte till att folk inte ska få för många grannar. Min familj har ett sommarställe i Haninge. Det är väldigt svårt att få bygglov om man ska bygga ut. Detta för att de som bor där inte ska bygga nya hus åt barnen, tills det bor fler och fler där, och det inte blir samma lantidyll. Haninge kommun tycker alltså att det är bättre att de barnen skaffar sommarställe någon annanstans, och tar det utrymmet från någon som kunde ha fått sin bostad där. Man skulle inte få bygga studentlägenheter där heller. Det anses alltså viktigare att ett fåtal rika människor, som befinner sig på sommarstället tre månader per år, ska slippa för mycket grannar, än att folk ska ha någonstans att bo. Man talar om att folk bör undvika att ha stora ekologiska fotavtryck, men har du en stor gård blir du tvingad att ha det, alternativt att lämpa över dem på något annan om du säljer gården, men du kan inte dela upp gården på många människor.



* Punkt fem är att inte alla bostäderna ska behöva vara handikappanpassade.  Den här artikeln fick mig dock att tänka till kring den punkten. Artikeln tar dels upp att de funktionshindrade ska ha någonstans att bo också och dels att man ska kunna bjuda sina funktionshindrade vänner på fest. Den första punkten är lätt ordnad. Funktionshindrade får helt enkelt förtur till lägenheter på nedersta våningen. Dessa lägenheter ska också vara handikappanpassade på andra sätt. Den andra punkten är knepigare. Det tillstår jag. Detta kan dock lösas genom att det finns gemenskapslokaler att boka, på samma sätt som man bokar tvättstuga. Sådana lokaler finns redan i andra områden, exempelvis på Drabantgatan. Förvisso blir det lite svårare att kunna ha sin fest precis när man vill om man ska behöva boka och vill man ta en kaffe med sin funktionshindrade vän, kommer man bli tvungen att fika hos vännen eller på café, inte i egna lägenheten. Att någon får göra uppoffringen att dricka kaffe på café i stället för hemma hos vännen, anser jag dock är ett lågt pris att betala för att så många som möjligt ska ha någonstans att bo över huvud taget.

* Punkt sex är att hyrskatten måste sänkas till samma nivå som för ägt boende. De som bor i hyresrätt har vanligen sämre ekonomi än den som bor i bostadsrätt. Det är inte rättvist att den med mindre pengar betalar mer.

* Punkt sju är att man måste få bygga högt. Markpriset är högt i dag, av naturliga skäl. Det finns mycket man kan ha markutrymme till; bostäder, affärer, åkermark, grönområden. För att få plats med allt som bör få finnas, är det utrymmeseffektivt att bygga högt. En del invänder att man ska ha en låg siluett på en stad för att den ska vara vacker. Det är helt enkelt inte sant. Den högsta skyskrapan i världen är Burj Khalifa, det högsta tornet är Tokyos skyskrapeträd, det högsta klocktornet är Klocktornet i Mecka och de högsta tvillingtornen är Petronas tvillingtorn. Låt oss börja med den högsta byggnaden och gå nedåt. Vem kan förneka att Burj Khalifa är vackert? Tokyos skyskrapeträd är inte tillnärmelsevis lika vackert, men jag tycker inte att det skulle förfula en stad. Det kanske andra tycker. Å andra sidan påstår jag inte att alla höga byggnader automatiskt blir vackra av att vara höga. De övriga exemplen visar att man kan bygga högt och vackert. Klocktornet i Mecka är väldigt likt Big Ben, som är en erkänt vacker byggnad. Även byggnaderna omkring är höga med svenska mått mätt, och betydligt vackrare än de flesta svenska byggnader. Petronas tvillingtorn är den vackraste av dem alla. Förutom att beundra tornens skönhet bör man titta på det här fotot som visar området omkring tvillingtornen. Man ser att även andra byggnader är höga, och man ser att Kuala Lumpur har väldigt mycket vackra grönområden. De hade varit tvungna att förstöra alla dessa grönområden om de hade velat behålla det som finns i stadens byggnader och samtidigt haft någon fånig regel om att ingen byggnad får vara högre än exempelvis 109 meter för att staden ska ha en låg siluett.

* Punkt åtta är att det måste vara lättare för hyresvärdar att få ut sin hyra och att avhysa den som är riktigt misshaglig hyresgäst. I nuläget är det omöjligt att få en bostad om man har någon som helst betalningsanmärkning. Detta för att hyresvärdarna vet att de inte kan vräka den som inte betalar hyran, förrän de är långt efter med den. Folk som har med socialen att göra, kan avkrävas av hyresvärdarna att få boendestöd för att få hyra, fast de inte behöver det för att betala räkningarna i tid. Vissa socialbidragstagare har så dålig ordning på sin ekonomiska planering, att även om de får tillräckligt med pengar från socialen, för att ha råd med mat, hyra, förnödenheter och billiga nöjen, så är hyran en oförutsedd utgift, varför de ändå inte betalar den i tid. Den första åtgärden måste vara att socialen ska kunna betala hyran direkt till hyresvärden utan att behöva gå via bidragstagaren. Den andra är att man måste få vräka den som förstör. Svenska Dagbladet rapporterar att hyresvärdar i hemlighet har bytt listor med varandra om hyresgästers sjukdomar och andra svagheter, för att veta vilka de inte ska hyra ut till. Detta är olagligt och förkastligt, men så länge som hyresvillkoren ser ut som de gör (dvs att man tvingas behålla hyresgäster som är konstant sena med hyran och förstör för grannarna) så kommer liknande saker att hända igen.

Intressanta länkar (öppnas i nytt fönster, du kan peka på en länk utan att klicka för att få info om den): 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26

Läs även andra bloggares åsikter om bostadsmarknaden, nimby, ekologiska fotavtryck, hemlöshet, bostadslöshet

Mina tidigare inlägg om Adventuppropet

Jag har bestämt mig för att slå ihop båda mina inlägg om Adventsuppropet, så att man har det samlat:


Detta har hänt:

Christer Sturmark har i somras skrivit en debattartikel om att svenska kyrkan ska avkrävas att upplåta sina kyrkor åt skolavslutningar utan att få låta någon representant för kyrkan få tala eller få utforma vad som där sker. Detta ska man ha rätt till för att staten betalar för att kyrkorna inte ska förfalla. Därför tillhör de allmänheten enligt Sturmark.

Dagen har startat en namninsamling kallad Adventsuppropet, som kräver att skollagen ändras så att man ska kunna ha avslutningar i kyrkan med ett kristet innehåll.

18 pastorer har skrivit ett debattinlägg där de anser att inlägget är problematiskt. Daniel Grahn och Tommy Dahlman har svarat. Pastorerna har svarat på svaret.

Här är alla relevanta länkar:  Christer Sturmark i Aftonbladet Debatt mellan Ulf Bjereld och Christer Sturmark Artikeln om att uppropet är problematiskt Daniel Grahns första svar 121220 De adertons svar på svaret Daniel Grahns andra svar 121228 Tommy Dahlmans inlägg i debatten

Mitt främsta skäl till att skriva under är att det är oförskämt att förvänta sig att en ideell organisation ska upplåta sina lokaler åt en myndighet, betala uppvärmning och städning, se till att någon låser och låser upp och eventuellt får fram någon som spelar musik, utan motprestation. Dessutom har många inom Svenska Kyrkan en syn på kyrkorummet som heligt. Man inviger en nybyggd kyrka. Sedan är den heligt rum och man har inte världsliga aktiviteter där. Ska man sälja kyrkan någon gång i framtiden, avinviger man den först. Jag ser inget som helst bibliskt stöd för detta, men jag respekterar Svenska Kyrkans religionsfrihet. Christer Sturmarks argument att staten betalar för att underhålla kyrkorna, håller inte. Det är inte som att Svenska Kyrkan har rätt att vägra ta emot de pengarna, och i stället låta kyrkorna förfalla. Vill Christer Sturmark verka för att man slutar ge kyrkan de pengarna, får han göra det. Han lär inte få igenom det.

Ett annat viktigt skäl är att skollagen numera är utformad så att det inte längre, såvitt jag förstår den, är förbjudet för en lärare att säga att ett visst parti är det bästa partiet, eller att på annat sätt vara hur subjektiv som helst i politiska, filosofiska och ideologiska frågor. Däremot ska utbildningen, inte bara undervisningen, vara konfessionsfri. Kyrkan kan och bör inte kräva att skolor ska göra studiebesök i olika samfund i grupparbeten på religionskunskapen, men nog bör en lärare ha möjlighet att få göra det. Skollagen kan användas också för att inte låta kristna grupper få ha bokbord på skolor. Nu var det visserligen avslutningarna som gjorde att uppropet blev aktuellt, men en ändring måste ske om partier och ideologiska förbund ska ha rätt att gå ut i skolor och ha bokbord, men inte kristna. Om skolan hör av sig till kyrkan och ber att få låna kyrkan på avslutningsdagen 13:00, kan kyrkan svara "nej, men vi kan ha en gudstjänst då, för att fira att skolan slutar, så kan ni se till att eleverna vet om det och är lediga så dags". Med nuvarande skollag vore det tveksamt om lärarna ens får berätta det på skoltid. UPPDATERING 130102: Och här fick jag beviset på att jag har rätt. Det är till och med värre än jag trodde. Här får en kristen skolgrupp inte ens låna ett rum på samma villkor som andra skolgrupper för interna samlingar, med hänvisning till den konfessionsfria skollagen.

De aderton skriver i sin artikel "[b]ilden av att vi måste slåss för något är också intressant eftersom vi följer en Herre som 'var som lammet som leds till slakt'". Väldigt långsökt med tanke på att detta enbart syftar på att Jesus inte öppnade sin mun och försvarade sig mot anklagelserna när han skulle dömas till korsfästelse. Att vi är kallade att ge upp våra rättigheter är inget som står i det bibelord som de hänvisar till heller. Det står bara där att Paulus kunde finna en glädje i förföljelsen när den kom, inte att han inte försökte undkomma den. Jesus kritiserade den laglärde som bjudit honom på middag och inte höll sig till vanligt hyfs enligt den tidens normer. Jesus avkrävde soldaten som slog honom en förklaring. När Paulus blev piskad, påtalade han att han var romersk medborgare och därför enligt lag inte fick piskas. Självklart ville inte Paulus att staten skulle piska kristna som inte var medborgare heller, men han utnyttjade lagen när den var till hans fördel. När de ville släppa honom ur fängelset i hemlighet, vägrade han att lämna fängelset innan han fick en personlig ursäkt för hur han behandlats. Petrus flydde från fängelset när en ängel hjälpte honom med det. När alla portarna till staden stängdes för att man skulle fånga Paulus, lät Paulus sig firas ut i en korg. Eller ska Open Doors lägga ner sin verksamhet för att bekämpa förföljelse av kristna?

De aderton skriver också att kristendomen inte ska ha en särställning i lagen. Ingenstans i Adventsuppropet står det att det ska stå i lagen att man ska ha avslutningar i kyrkan. Det handlar om vad skolan efter att ha lyssnat på eleverna vill, beslutar, de kan på samma sätt besluta att ha avslutningen i ett hindutempel. Visserligen är det troligare att eleverna väljer kyrkan än hindutemplet, men det beror på att vi har ett samhälle där fler är kristna alternativt positiva till kyrkan. Vi ska ha en sekulär stat, men vi behöver inte ha ett sekulärt samhälle.

Christer Sturmark nämner i sin debatt med Ulf Bjereld att det finns föräldrar som vuxit upp i strikta frikyrkohem och därför mår dåligt över att behöva höra på en präst. Penn och Teller säger i sitt program om sensivitetsträning att om man är i krig och folk skjuter pilar mot en, finns det två saker man kan göra. Man kan oskadliggöra alla som skjuter eller man kan skaffa sig en sköld. Den som mår dåligt av att höra någon tala om Gud, bör gå i KBT. I vårt samhälle kan man stöta på folk som talar om Gud på torgmöten. Man kommer allt som oftast att inbjudas till vigslar där Gud nämns. Skolavslutningar blir ett av ens minsta problem.

En sak som är oväsentlig för diskussionen, men som ändå är kul att nämna är att det i Sturmarks artikel står "[v]ill prästerna välsigna barnen eller be bönder får de göra det alla andra dagar på året när kyrkan är öppen för allmänheten". Jag vet att det förekommer att man gör "tyrckfel" men eftersom artikeln lades ut för över ett halvår sedan, borde någon ha upptäckt det. får se om det ändras efter att jag har pingat detta blogginlägg.

Bibelord som hänvisas till i detta inlägg eller i artiklar: Psaltaren 22, Jesaja 53, Jeremia 29, Amos 5, Sakarja 9, Lukas 7, Johannes 13, Johannes 18, Apostlagärningarna 9, Apostlagärningarna 12, Apostlagärningarna 16, Romarbrevet 13, 2 Korintierbrevet 12, Filipperbrevet 2, 1 Timotierbrevet 2

Läs även andra bloggares åsikter om Anton Fagerstedt, Boris Nilsson, Daniel Råsberg, David Wellstam, David Willgren, Eleonore Gustafsson, Fredrik Lignell, Fredrik Wenell, Joachim Elsander, Jonas Melin, Josef Gustafsson, Josefin Lennartsson, Linalie Karlsson, Linnea Åberg, Magnus Tunehag, Per Hammarström, Rikard Edefors, Thomas Arvidsson, Christer Sturmark, Sekulär stat, KBT, Adventsuppropet, Adventsupproret, skolavslutningar, skolavslutningar i kyrkan

Inlägg 2:

Jag skrev tidigare om adventsuppropet. Här kommer slutrepliken i den debatten. Några saker ur artikeln jag tänker kommentera:

* En sekulär stat innebär inte ett sekulärt samhälle.

Bra att man tar upp det. Exakt det övervägde jag att skriva i mitt tidigare inlägg. I en icke-sekulär stat tvingar stat och kommun skolor att ha skolavslutningar med konfessionella inslag i kyrkan. I ett icke-sekulärt samhälle har eventuellt en skola frivilligt en avslutning med konfessionella inslag om det är vad eleverna vill. Artiklarna från de aderton är ett försvar av ett sekulärt samhälle, inte en sekulär stat.

* Men historien lär att frikyrkan kan vara en positiv kraft i samhället utan att det är staten som agerar. Vi har bedrivit politik utan att göra det genom partier. Kyrkan kan (bör) aldrig vara utanför samhället, utan snarare vara en kreativ, engagerad och positiv aktör, precis så som exemplen Wilberforce, Martin Luther King och Moder Teresa visar.

Moder Teresa verkade utan staten, det tillstår jag. Däremot är det märkligt att nämna Wilberforce och MLK som exempel på kristna som agerat utan staten. William Wilberforce var medlem i Torypartiet och blev genom dem invald i brittiska underhuset. Det var huvudsakligen genom parlamentariskt arbete han drev igenom slaveriets avskaffande i hela det brittiska imperiet (Källa: Nationalencyklopedin). Martin Luther King kämpade inte genom att bli politiker, då den möjligheten inte stod till buds för honom, men däremot genom att kämpa för att staten skulle ändra lagarna.

* Inget av detta är hotat av skolverkets tolkning av lagen, snarare tydliggör den att vi kristna inte bör ha en särställning i samhället.

Skolverkets tolkning av lagen tydliggör väldigt klart att kristna bör ha en särställning i skolan, om än en negativ sådan. Medan andra skolföreningar ska ha föreningsfrihet att ha aktiviteter under håltimmar i syfte att informera om, propagera för och värva medlemmar till sina föreningar och vad de står för, ska kristna inte få det, enbart utifrån att de har en åsikt gällande religion. Återigen är det distinktionen mellan sekulärt samhälle och sekulär stat som inte görs. "Föräldrar ska vara trygga i att de inte skickar sina barn till en skola där de blir ensidigt påverkade i en viss religiös riktning." Alltså, bara för att det finns fler elever som är intresserade av att ha kristna bokbord än som är intresserade av att ha muslimska eller ateistiska sådana, får inte kristna ha bokbord, för då blir det ensidigt. Ett problem för den som vill ha ett sekulärt samhälle, men inte för den som vill ha en sekulär stat.

Därför behövs adventsuppropet.

UPPDATERING: Rätt eller fel så har Adventsuppropet haft effekt både i frågan om avslutningarna och i frågan om skolgrupper. Nu uttalar sig skolverket positivt om skolgrupper, och Erik Ullenhag försvarar skolavslutning i kyrkan. Däremot har Sexdrega skola i Svenljunga fått kritik för en adventssamling. Frågan har också varit uppe under Almedalsveckan.


UPPDATERING 20131217: Nu flyter frågan upp till ytan igen efter Björklunds utspel. Mer info på 1, 2, 3 och 4

Razbozov har fel

Dagen skriver att om omskärelse förbjuds, så kan den utföras på israeliska ambassader. Så är det inte. I Sverige är det straffbart att ta sin dotter utomlands och könsstympa henne där. Samma sak skulle kunna gälla manlig omskärelse.

Vem ska bort?

Vem ska bort:

*en pedofilpräst?
*en kvinnlig präst?
* en gift präst?
*en manlig, ogift, icke-pedofil präst som tycker att kvinnor bör få bli präster?

Om man får tro katolska kyrkan, ska alla dessa bort, utom pedofilprästen. Katolska kyrkan har prästbrist, vilket delvis har att göra med att alla som vill bli präster inte är redo att vara singlar livet ut. När präster har ertappats med pedofili, har katolska kyrkan skyddat dem för att de inte har haft råd att förlora dem, och då flyttat dem till andra församlingar. Må vara att de tolkar Bibeln så att kvinnor och gifta inte ska vara präster, men de borde knappast tro att Gud tycker att det är mer okej med praktiserande pedofiler. Det är skandal att de inte har tillåtit gifta eller kvinnor, eller både och, att åtminstone bli andra klassens präster som inte kan göra karriär och bli kyrkoherdar, biskopar, kardinaler etc och som måste ge plats om en "riktig" präst är tillgänglig.


Läs även andra bloggares åsikter om katolska kyrkan, pedofiler, pedofilskandalerna inom katolska kyrkan, celibat, kvinnopräster, kvinnliga präster

Kan kristna bli politiker?

Kan kristna vara politiker? Den frågan har aktualiserats i och med Svantessons utnämning till arbetsmarknadsminister. Vissa andra ministrar hade också behövt avgå om kristna inte ska vara politiker, enligt den här undersökningen. Inte undra på att Göran Hägglund är förvånad över folks reaktioner.

"Jag är kristen. Jag läser Bibeln. Jag är politiker. Är detta möjligt i dagens Sverige? De senaste dagarnas debatt kring tillsättandet av Elisabeth Svantesson som minister har startat en intensiv debatt om en kristen kan vara minister. Knappt hade statsministern tillkännagett regeringsombildningen förrän det journalistiska drevet drog igång och direkt fylldes sociala medier och åsikterna haglade fritt." står det i Dagen 24/9.

Ett svar på den frågan finns i det här inlägget, ett inlägg som andas politikerförakt. Jag kan som en jämförelse säga att en kristen ska inte fördöma söndagsarbete helt och hållet och samtidigt vara beredd att ta hjälp av sjukvårdspersonal, brandmän eller polis på söndagen. Om man anser att man inte ska arbeta på söndagen förutom sådant som inte kan göras andra dagar, ska man exempelvis inte handla i butiker på söndagar, gå till bibliotek eller café då eller ringa kundtjänst då. Annars säger man att andemeningen i sabbatsbudet är att man är ledig någon dag i veckan. Alltså inte "så här lever jag och jag tycker att alla borde leva så, men jag är i hemlighet tacksam att alla inte gör det, för det hade inte funkat".

På samma sätt kan man inte som kristen säga att kristna inte ska bli politiker, och samtidigt ta emot bidrag som beslutats genom politiska beslut, gå i skola som finansieras av skattepengar, låna böcker på kommunala bibliotek eller på något annat sätt dra fördel av att andra människor har arbetat som politiker och därigenom drivit igenom beslut. Enda sättet att få det att gå ihop, är att förneka 1 Tim 2:4, som säger att Gud vill att alla ska bli frälsta, och räkna med att Gud nog vill att det ska finnas några icke-kristna som kan sköta politiken. Det är är ett obibliskt tänkande. Med Tunehags resonemang borde inte kristna kunna bli journalister heller, med tanke på den journalistiska ohederlighet som den här artikeln tar upp.


Läs även andra bloggares åsikter om Svantesson, Tunehag, Magnus Tunehag, Johanneskyrkan, kristna, politiker, kan kristna bli politiker, hyckleri, journalistik, maktspel

Läs också åsikter om åsiktsfrihet, stigmatisering, att vara politiker och troende.