Angående att SD bröt mot kvittningsöverenskommelsen

Det finns tre problem med systemet att man väljer in ledamöter i beslutande församlingar, det tredje är något som vissa inte tycker är ett problem.

Det första är att det inte alltid går att göra så att antalet ledamöter stämmer med valresultatet. Vid valet 2010 fick allianspartierna färre röster än oppositionspartierna och också färre mandat, så det gick som det borde, men det var inte självklart att det skulle bli så. Man ändrade systemet, men det är ändå inte perfekt. Efter att kommunfullmäktigevalet behövt göras om i Falun 2019, borde de fyra allianspartierna och MP kunnat bilda majoritetsstyre, då de hade 13987 röster medan övriga partier fick 13702, men det hade de inte kunnat göra, då mandatfördelningen blev sådan att de bara fick 30 mandat av 61. Beslut kan också tas i utskott i riksdagen och i nämnder i kommunen och då stämmer majoritetsförhållanden inte alltid ens med majoritetsförhållanden i riksdag respektive kommunfullmäktige.

Det andra är att ledamöter ibland är frånvarande och oavsett hur goda skäl de har att vara det, får de inte ta in en ersättare i stället eller meddela i förväg hur de tänker rösta och så räknas det som det.

Det tredje, det som vissa tycker är rimligt, är att ledamöter kan rösta efter eget huvud hur många gånger som helst och till och med bli uteslutna ur partigruppen och de kan inte tvingas att avstå sin plats till förmån för någon som faktiskt tycker som partiet. 

Vad gäller punkt 1 har man gjort vissa förändringar för att anpassa efter att det finns åtta partier och inte bara fem. Man har inte ändrat tillräckligt, tycker jag.

Vad gäller punkt 2 har man inte ändrat några lagar, men man har gjort en överenskommelse som alla partier har varit med på om att man ska ha ett kvittningssystem där man som ledamot kan anmodas att avstå från att rösta för att kompensera för en motståndare som har förhinder att komma. 

Vad gäller punkt 3 har det framförts argument att om man kan avsätta ledamöter, finns risken att partier avsätter visselblåsare. Vissa verkar dessutom tycka att det är rimligt att man sitter på eget mandat fast man fått det för att partiet litat på att man har en ideologi som stämmer med partiet. Jag tycker att man som väljare ska kunna lita på att man röstar på det åsiktspaket som det partiet säger att det är. Nu kommer jag med ett gammalt exempel men om man 2006 ser en valaffisch som ser ut som en löpsedel för en tidning som heter Framtidens Nyheter och nyheten är "knarkliga sprängd" och att Folkpartiet säger "vi gav polisen rätt att bugga" så ska man lita på att en röst på Folkpartiet är en röst på att polisen får de utökade befogenheterna att bugga. Man kanske väljer att lägga sin röst på FP på grund av det här och inte C, fast man ligger C närmare i en annan fråga. Då ska man inte behöva researcha att en röst på FP innebär att man hjälper person 2 på listan i ens valkrets att komma in och den kandidaten tycker tvärtom i den frågan (och har kanske varit öppen med det, kanske inte ens det).

Därför ser jag på ett sätt poängen med att SD frångick överenskommelsen, men nu har de gjort en överenskommelse om att göra något åt frånvaron, inte att göra något åt vildarna. Därför borde de ha hållit sitt löfte även den här gången.

Min personliga åsikt är att när exempelvis C fick 434 945 röster i senaste riksdagsvalet så innebär det att när de flesta av Centerpartiets ledamöter röstar ja i en omröstning, så anses alla C-ledamöterna ha röstat så, så då räknas det som 434 945 ja-röster. Motsvarande för andra partier, så att om de flesta från S röstar nej, räknas det som 1 964 474 nej-röster. Även i utskott ska Cs röster räknas som 434 945 röster. Jag tycker också att man som väljare ska kunna lägga en andrahandsröst som gäller om partiet man röstar på i första hand inte kommer upp i fyra procent. Allt detta kommer innebära att den demokratiska processen blir mer av en demokratisk process och mindre av ett spel om vilka som kommer under 4 procent nätt och jämnt och vilka man kan stödrösta på och om mandatfördelning motsvarar valresultatet och om folk sviker partilinjen eller får förhinder att komma.

Källa på vissa av uppgifterna i inlägget:  ChatGPT

SD är ett parlamentariskt missfoster

Ett replikskifte byggt på yttranden som förekommer på sociala medier:

-Det är odemokratiskt att partier inte samarbetar med Sverigedemokraterna, för de fick uppemot 13%. Man kör över deras 801 178 väljare om man inte lyssnar på dem.
-87,14% röstade inte på SD.
-68,99% röstade inte på S. 76,67% röstade inte på M. 93,11% röstade inte på MP. 93,89% röstade inte på C. 94,28% röstade inte på V. 94,58% röstade inte på FP. 95,43% röstade inte på KD.

Min kommentar: Sant! 93,11% röstade inte på MP. Därför har vi inte infört ett friår, vilket MP vill göra. 93,89% röstade inte på C. Därför har C inte fått igenom sina idéer om uppmjukning av las. 81,42% röstade varken på V eller på SD. Därför har Sverige inte lämnat EU. 95,43% röstade inte på FP. Därför har vi inte infört språkkrav för svenskt medborgarskap.

Nu tar jag MP som exempel, men det här gäller lika mycket de övriga riksdagspartierna, förutom SD. Om MP inte får igenom ett friår, så får de inte ett psykbryt och säger "det här är odemokratiskt, ni kör över våra 429 275 väljare och vi tänker fälla alla budgetar som inte är för ett friår". Varför gör de inte det? Svar:

1. Det är inte demokratiskt att insistera på att få igenom idéer som inte har stöd vare sig bland riksdagspartierna eller folket, och det är inte ansvarsfullt att skapa parlamentariskt kaos i utpressningssyfte.
2. De har åsikter om andra frågor också, där de kan få sin vilja igenom.
3. De kan försöka att på sikt skapa opinion för friåret, både bland folk och i riksdagen.

Uppemot 13% röstade på SD, 17% anser SD har den bästa invandringspolitiken (länk) och 44% anser att Sverige bör ta emot färre flyktingar (länk). Enligt samma undersökning vill 48% ta emot lika många eller fler flyktingar än nu. Om man definierar vad en flykting är, vill 37% ta emot färre, medan 57% vill ta emot lika många eller fler än nu.

Ett seriöst parti är ett parti som har åsikter i alla frågor och driver de frågor där idéerna är genomförbara sett till folkviljan och till vad övriga partier vill. Ett parti vars strategi är att skapa kaos för att driva igenom en fråga till varje pris, oavsett folkviljan, är ett parlamentariskt missfoster.

Det är helt rätt att göra uppgörelser som decemberöverenskommelsen för att hindra sådan utpressning. Hade MP betett sig som SD, men med friåret, C med las eller V med EU-utträde, hade det varit rätt att behandla det partiet som SD behandlas nu.

Läs även andra bloggares åsikter om SD, Sverigedemokraterna, parlamentarism, folkviljan, decemberöverenskommelsen, demokrati, samarbete mellan partier, invandring, det parlamentariska läget just nu

Mina tidigare inlägg om Adventuppropet

Jag har bestämt mig för att slå ihop båda mina inlägg om Adventsuppropet, så att man har det samlat:


Detta har hänt:

Christer Sturmark har i somras skrivit en debattartikel om att svenska kyrkan ska avkrävas att upplåta sina kyrkor åt skolavslutningar utan att få låta någon representant för kyrkan få tala eller få utforma vad som där sker. Detta ska man ha rätt till för att staten betalar för att kyrkorna inte ska förfalla. Därför tillhör de allmänheten enligt Sturmark.

Dagen har startat en namninsamling kallad Adventsuppropet, som kräver att skollagen ändras så att man ska kunna ha avslutningar i kyrkan med ett kristet innehåll.

18 pastorer har skrivit ett debattinlägg där de anser att inlägget är problematiskt. Daniel Grahn och Tommy Dahlman har svarat. Pastorerna har svarat på svaret.

Här är alla relevanta länkar:  Christer Sturmark i Aftonbladet Debatt mellan Ulf Bjereld och Christer Sturmark Artikeln om att uppropet är problematiskt Daniel Grahns första svar 121220 De adertons svar på svaret Daniel Grahns andra svar 121228 Tommy Dahlmans inlägg i debatten

Mitt främsta skäl till att skriva under är att det är oförskämt att förvänta sig att en ideell organisation ska upplåta sina lokaler åt en myndighet, betala uppvärmning och städning, se till att någon låser och låser upp och eventuellt får fram någon som spelar musik, utan motprestation. Dessutom har många inom Svenska Kyrkan en syn på kyrkorummet som heligt. Man inviger en nybyggd kyrka. Sedan är den heligt rum och man har inte världsliga aktiviteter där. Ska man sälja kyrkan någon gång i framtiden, avinviger man den först. Jag ser inget som helst bibliskt stöd för detta, men jag respekterar Svenska Kyrkans religionsfrihet. Christer Sturmarks argument att staten betalar för att underhålla kyrkorna, håller inte. Det är inte som att Svenska Kyrkan har rätt att vägra ta emot de pengarna, och i stället låta kyrkorna förfalla. Vill Christer Sturmark verka för att man slutar ge kyrkan de pengarna, får han göra det. Han lär inte få igenom det.

Ett annat viktigt skäl är att skollagen numera är utformad så att det inte längre, såvitt jag förstår den, är förbjudet för en lärare att säga att ett visst parti är det bästa partiet, eller att på annat sätt vara hur subjektiv som helst i politiska, filosofiska och ideologiska frågor. Däremot ska utbildningen, inte bara undervisningen, vara konfessionsfri. Kyrkan kan och bör inte kräva att skolor ska göra studiebesök i olika samfund i grupparbeten på religionskunskapen, men nog bör en lärare ha möjlighet att få göra det. Skollagen kan användas också för att inte låta kristna grupper få ha bokbord på skolor. Nu var det visserligen avslutningarna som gjorde att uppropet blev aktuellt, men en ändring måste ske om partier och ideologiska förbund ska ha rätt att gå ut i skolor och ha bokbord, men inte kristna. Om skolan hör av sig till kyrkan och ber att få låna kyrkan på avslutningsdagen 13:00, kan kyrkan svara "nej, men vi kan ha en gudstjänst då, för att fira att skolan slutar, så kan ni se till att eleverna vet om det och är lediga så dags". Med nuvarande skollag vore det tveksamt om lärarna ens får berätta det på skoltid. UPPDATERING 130102: Och här fick jag beviset på att jag har rätt. Det är till och med värre än jag trodde. Här får en kristen skolgrupp inte ens låna ett rum på samma villkor som andra skolgrupper för interna samlingar, med hänvisning till den konfessionsfria skollagen.

De aderton skriver i sin artikel "[b]ilden av att vi måste slåss för något är också intressant eftersom vi följer en Herre som 'var som lammet som leds till slakt'". Väldigt långsökt med tanke på att detta enbart syftar på att Jesus inte öppnade sin mun och försvarade sig mot anklagelserna när han skulle dömas till korsfästelse. Att vi är kallade att ge upp våra rättigheter är inget som står i det bibelord som de hänvisar till heller. Det står bara där att Paulus kunde finna en glädje i förföljelsen när den kom, inte att han inte försökte undkomma den. Jesus kritiserade den laglärde som bjudit honom på middag och inte höll sig till vanligt hyfs enligt den tidens normer. Jesus avkrävde soldaten som slog honom en förklaring. När Paulus blev piskad, påtalade han att han var romersk medborgare och därför enligt lag inte fick piskas. Självklart ville inte Paulus att staten skulle piska kristna som inte var medborgare heller, men han utnyttjade lagen när den var till hans fördel. När de ville släppa honom ur fängelset i hemlighet, vägrade han att lämna fängelset innan han fick en personlig ursäkt för hur han behandlats. Petrus flydde från fängelset när en ängel hjälpte honom med det. När alla portarna till staden stängdes för att man skulle fånga Paulus, lät Paulus sig firas ut i en korg. Eller ska Open Doors lägga ner sin verksamhet för att bekämpa förföljelse av kristna?

De aderton skriver också att kristendomen inte ska ha en särställning i lagen. Ingenstans i Adventsuppropet står det att det ska stå i lagen att man ska ha avslutningar i kyrkan. Det handlar om vad skolan efter att ha lyssnat på eleverna vill, beslutar, de kan på samma sätt besluta att ha avslutningen i ett hindutempel. Visserligen är det troligare att eleverna väljer kyrkan än hindutemplet, men det beror på att vi har ett samhälle där fler är kristna alternativt positiva till kyrkan. Vi ska ha en sekulär stat, men vi behöver inte ha ett sekulärt samhälle.

Christer Sturmark nämner i sin debatt med Ulf Bjereld att det finns föräldrar som vuxit upp i strikta frikyrkohem och därför mår dåligt över att behöva höra på en präst. Penn och Teller säger i sitt program om sensivitetsträning att om man är i krig och folk skjuter pilar mot en, finns det två saker man kan göra. Man kan oskadliggöra alla som skjuter eller man kan skaffa sig en sköld. Den som mår dåligt av att höra någon tala om Gud, bör gå i KBT. I vårt samhälle kan man stöta på folk som talar om Gud på torgmöten. Man kommer allt som oftast att inbjudas till vigslar där Gud nämns. Skolavslutningar blir ett av ens minsta problem.

En sak som är oväsentlig för diskussionen, men som ändå är kul att nämna är att det i Sturmarks artikel står "[v]ill prästerna välsigna barnen eller be bönder får de göra det alla andra dagar på året när kyrkan är öppen för allmänheten". Jag vet att det förekommer att man gör "tyrckfel" men eftersom artikeln lades ut för över ett halvår sedan, borde någon ha upptäckt det. får se om det ändras efter att jag har pingat detta blogginlägg.

Bibelord som hänvisas till i detta inlägg eller i artiklar: Psaltaren 22, Jesaja 53, Jeremia 29, Amos 5, Sakarja 9, Lukas 7, Johannes 13, Johannes 18, Apostlagärningarna 9, Apostlagärningarna 12, Apostlagärningarna 16, Romarbrevet 13, 2 Korintierbrevet 12, Filipperbrevet 2, 1 Timotierbrevet 2

Läs även andra bloggares åsikter om Anton Fagerstedt, Boris Nilsson, Daniel Råsberg, David Wellstam, David Willgren, Eleonore Gustafsson, Fredrik Lignell, Fredrik Wenell, Joachim Elsander, Jonas Melin, Josef Gustafsson, Josefin Lennartsson, Linalie Karlsson, Linnea Åberg, Magnus Tunehag, Per Hammarström, Rikard Edefors, Thomas Arvidsson, Christer Sturmark, Sekulär stat, KBT, Adventsuppropet, Adventsupproret, skolavslutningar, skolavslutningar i kyrkan

Inlägg 2:

Jag skrev tidigare om adventsuppropet. Här kommer slutrepliken i den debatten. Några saker ur artikeln jag tänker kommentera:

* En sekulär stat innebär inte ett sekulärt samhälle.

Bra att man tar upp det. Exakt det övervägde jag att skriva i mitt tidigare inlägg. I en icke-sekulär stat tvingar stat och kommun skolor att ha skolavslutningar med konfessionella inslag i kyrkan. I ett icke-sekulärt samhälle har eventuellt en skola frivilligt en avslutning med konfessionella inslag om det är vad eleverna vill. Artiklarna från de aderton är ett försvar av ett sekulärt samhälle, inte en sekulär stat.

* Men historien lär att frikyrkan kan vara en positiv kraft i samhället utan att det är staten som agerar. Vi har bedrivit politik utan att göra det genom partier. Kyrkan kan (bör) aldrig vara utanför samhället, utan snarare vara en kreativ, engagerad och positiv aktör, precis så som exemplen Wilberforce, Martin Luther King och Moder Teresa visar.

Moder Teresa verkade utan staten, det tillstår jag. Däremot är det märkligt att nämna Wilberforce och MLK som exempel på kristna som agerat utan staten. William Wilberforce var medlem i Torypartiet och blev genom dem invald i brittiska underhuset. Det var huvudsakligen genom parlamentariskt arbete han drev igenom slaveriets avskaffande i hela det brittiska imperiet (Källa: Nationalencyklopedin). Martin Luther King kämpade inte genom att bli politiker, då den möjligheten inte stod till buds för honom, men däremot genom att kämpa för att staten skulle ändra lagarna.

* Inget av detta är hotat av skolverkets tolkning av lagen, snarare tydliggör den att vi kristna inte bör ha en särställning i samhället.

Skolverkets tolkning av lagen tydliggör väldigt klart att kristna bör ha en särställning i skolan, om än en negativ sådan. Medan andra skolföreningar ska ha föreningsfrihet att ha aktiviteter under håltimmar i syfte att informera om, propagera för och värva medlemmar till sina föreningar och vad de står för, ska kristna inte få det, enbart utifrån att de har en åsikt gällande religion. Återigen är det distinktionen mellan sekulärt samhälle och sekulär stat som inte görs. "Föräldrar ska vara trygga i att de inte skickar sina barn till en skola där de blir ensidigt påverkade i en viss religiös riktning." Alltså, bara för att det finns fler elever som är intresserade av att ha kristna bokbord än som är intresserade av att ha muslimska eller ateistiska sådana, får inte kristna ha bokbord, för då blir det ensidigt. Ett problem för den som vill ha ett sekulärt samhälle, men inte för den som vill ha en sekulär stat.

Därför behövs adventsuppropet.

UPPDATERING: Rätt eller fel så har Adventsuppropet haft effekt både i frågan om avslutningarna och i frågan om skolgrupper. Nu uttalar sig skolverket positivt om skolgrupper, och Erik Ullenhag försvarar skolavslutning i kyrkan. Däremot har Sexdrega skola i Svenljunga fått kritik för en adventssamling. Frågan har också varit uppe under Almedalsveckan.


UPPDATERING 20131217: Nu flyter frågan upp till ytan igen efter Björklunds utspel. Mer info på 1, 2, 3 och 4

Kan kristna bli politiker?

Kan kristna vara politiker? Den frågan har aktualiserats i och med Svantessons utnämning till arbetsmarknadsminister. Vissa andra ministrar hade också behövt avgå om kristna inte ska vara politiker, enligt den här undersökningen. Inte undra på att Göran Hägglund är förvånad över folks reaktioner.

"Jag är kristen. Jag läser Bibeln. Jag är politiker. Är detta möjligt i dagens Sverige? De senaste dagarnas debatt kring tillsättandet av Elisabeth Svantesson som minister har startat en intensiv debatt om en kristen kan vara minister. Knappt hade statsministern tillkännagett regeringsombildningen förrän det journalistiska drevet drog igång och direkt fylldes sociala medier och åsikterna haglade fritt." står det i Dagen 24/9.

Ett svar på den frågan finns i det här inlägget, ett inlägg som andas politikerförakt. Jag kan som en jämförelse säga att en kristen ska inte fördöma söndagsarbete helt och hållet och samtidigt vara beredd att ta hjälp av sjukvårdspersonal, brandmän eller polis på söndagen. Om man anser att man inte ska arbeta på söndagen förutom sådant som inte kan göras andra dagar, ska man exempelvis inte handla i butiker på söndagar, gå till bibliotek eller café då eller ringa kundtjänst då. Annars säger man att andemeningen i sabbatsbudet är att man är ledig någon dag i veckan. Alltså inte "så här lever jag och jag tycker att alla borde leva så, men jag är i hemlighet tacksam att alla inte gör det, för det hade inte funkat".

På samma sätt kan man inte som kristen säga att kristna inte ska bli politiker, och samtidigt ta emot bidrag som beslutats genom politiska beslut, gå i skola som finansieras av skattepengar, låna böcker på kommunala bibliotek eller på något annat sätt dra fördel av att andra människor har arbetat som politiker och därigenom drivit igenom beslut. Enda sättet att få det att gå ihop, är att förneka 1 Tim 2:4, som säger att Gud vill att alla ska bli frälsta, och räkna med att Gud nog vill att det ska finnas några icke-kristna som kan sköta politiken. Det är är ett obibliskt tänkande. Med Tunehags resonemang borde inte kristna kunna bli journalister heller, med tanke på den journalistiska ohederlighet som den här artikeln tar upp.


Läs även andra bloggares åsikter om Svantesson, Tunehag, Magnus Tunehag, Johanneskyrkan, kristna, politiker, kan kristna bli politiker, hyckleri, journalistik, maktspel

Läs också åsikter om åsiktsfrihet, stigmatisering, att vara politiker och troende.

Bör rödgröna ta stöd av SD?

Nils-Eric Hallström har skrivit en debattartikel om att alliansen inte bör ta emot stöd från SD för ett femte jobbskatteavdrag. Några synpunkter:

1) Om båda blocken ogillar SDs invandringspolitik, varför är det ett skäl att inte ta stöd från SD i helt andra frågor? Jag anser att det inte är det.

2) Vilka är det som tar stöd av SD egentligen? Alliansen är större än de rödgröna i riksdagen, och kan således få igenom sina motioner så länge inte SD stoppar dem. Det är de rödgröna som tar stöd av SD ibland för att stoppa alliansen, inte tvärtom. Om man nu inte ska ta stöd av SD, så borde de rödgröna ha sagt 2010 "eftersom vi är mindre än alliansen, så tänker vi kvitta ut 20 ledamöter i varje röstning, en för varje SD-ledamot, vi förutsätter att alliansen gör samma sak för oss om vi blir större än alliansen 2014".  Jag förespråkar inte det, men det är uppochnervända världen när någon påstår att det är alliansen som tar stöd av SD mot de rödgröna.

Läs även andra bloggares åsikter om alliansen, rödgröna, koalitioner, blockpolitik, vågmästare, sverigedemokraterna, femte jobbskatteavdrage

Mygel inom rättsväsendet

Problemet med Quick-affären är att det tilläts bli en ankdamm utan att någon utifrån kunnat förhindra myglet. Eftersom försvarsadvokaten ska företräda sin klient, var han bunden att säga att Quick är skyldig då Quick så önskade. Åklagaren ska vara objektiv och inte få någon fälld till varje pris. Därför borde inte åklagaren ha väckt åtal, men han hade gett sig katten på att Quick begått alla de mord han sagt sig begå. Han är den största skurken i sammanhanget. Sedan har det varit samma polisutredare och samma jury i samtliga åtta mål. Eftersom brottsoffren inte har haft rätt att överklaga, har inte målen prövats i hovrätten. I några av målen har Thomas Quick pekat ut namngivna personer som medgärningsmän. Dessa har inte åtalats. Varför? Om Quick är trovärdig, varför inte på hans ord fälla medbrottslingarna också? Därför att då kommer det in en part i målet som har intresse av att peka på den bristfälliga bevisningen, även mot Quick.

Anta att en man har legat med någon annans fru. Sedan hittas den fruns man död. Kanske har frun gjort det för att slippa dela allt i en skilsmässa. Kanske har mannen gjort det. Kanske har de gjort det tillsammans. Kanske har det inte med dem att göra alls (självmord, olycka, någon annan har mördat). Åklagaren åtalar dem för att ha begått brottet tillsammans. Då kan kvinnan välja att hävda att det inte har med otrohetsaffären att göra och om mannen tillsammans med sin advokat beslutar detsamma, så hamnar de på samma sida. Annars kan hon välja att hävda försvaret att mannen har gjort det ensam. Samma sak i Quick-målen. De påstådda medgärningsmännen hade kunnat hävda att Quick begått morden ensam, men det bättre alternativen hade varit att påpeka det uppenbara: Quick har till att börja med inte kunnat visa att han vet något som bara mördaren vetat. Tvärtom har han till och med gått emot vad som stått i massmedia om morden. Det var först efter att poliser och psykologer rättat honom, som han kommit med korrekta svar. Polisen har fabricerat bevis genom att pressa ur ett vittne att hon inte kan svära att hon inte var på Konsum en viss dag åtta år tidigare, och sedan skrivit i polisrapporten att det är fastsällt att hon var där. Då hade bubblan spruckit och risken hade varit att juryn fällde även medbrottslingen, så att denne hade kunnat överklaga.

Vad som skulle behövas är att mytomaner kan tillförordnas en advokat som mot deras vilja hävdar att de är oskyldiga. Frågan är då vem som ska begära det. Kanske ska det vara målsägande, kanske ska det vara åklagaren och att man kan anmäla till JO om åklagaren inte gör det fast hen borde.

Läs Jan Guillous Häxornas Försvarare för ytterligare info om Quick-målen.

SVT måste koda sina sändningar för att bevara sitt oberoende

UPPDATERING: Tack vare Nicklas Nygren är dator inte längre licenspliktig. SVT anser att lagen bör ändras och tänker inte betala tillbaka licenspengar. Ett justitieråd säger att de måste göra det.

Sveriges television ska vara oberoende granskande, utan att kunna utsättas för påtryckningar. Med den utgångspunkten har Riksdagen bestämt att SVT inte ska vara reklamfinansierat och inte skattefinansierat. Om SVT är reklamfinansierat, törs de inte kritisera de företag som sponsrar dem. Är SVT skattefinansierat törs de inte kritisera de partier som bestämmer hur stora anslag de ska ha.

Detta var ett system som fungerade när vi inte hade andra kanaler än de två statliga och inte hade Internet. Då visste man att de som hade TV, hade det för att se SVT. Ville man ha TV för att se VHS-band, kunde man låta ta ut mottagaren. Numera har vi däremot massor av kanaler att se. Det var illa nog att SVT höll andra kanaler som gisslan för att få in tv-licens från människor som nöjde sig med andra kanaler. När man dessutom ska betala till SVT för att få tillgång till Internet, är det hyckleri att inte bara skattefinansiera.

Så hur ska vi då göra med finansieringen av SVT?

-Ska man reklamfinansiera SVT?
-Ska man skattefinansiera SVT?
-Ska vi ha tv-licens som SVT bestämmer hur hög den är?
-Ska vi ha tv-licens som Riksdagen bestämmer hur hög den är?

Svaret på fråga 1 och 2 är fortfarande nej. Problemet med att SVT blir beroende av pengar från dem de ska granska, kvarstår fortfarande. Svaret på fråga 3 är nej. Det vore utpressning om en icke folkvald part självsvåldigt ska få bestämma hur mycket man ska betala för att få använda Internet. Hade de bestämt 2 000 kr/månad, hade vissa tvingats betala för att de behöver tillgång till Internet i arbetet. Även svaret på fråga 4 är nej. Vad är skillnaden mellan om Riksdagen bestämmer hur mycket man ska tvingas betala till SVT via skattsedeln oavsett om man vill ha SVT eller inte, och om Riksdagen bestämmer hur mycket man ska tvingas betala till SVT via tv-licens oavsett om man vill ha SVT eller inte?

Den enda lösningen är att SVT kodar både sina tv-sändningar och sina nätsändningar. Då står SVT på egna ben och får sina pengar från att tittarna tycker att de är värda att se, oberoende av stat och sponsorer, vilket var tanken när SVT grundades.

DNs artikelserie i frågan

http://www.dn.se/ledare/signerat/annika-strom-melin-lyssna-pa-kritiken
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/jo-provar-inte-tv-licens-for-datorer
http://www.dn.se/kultur-noje/allt-fler-vagrar-betala-for-mobil
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/partier-kritiska-till-licensrutiner
http://www.dn.se/kultur-noje/axel-bjorklund-nar-lagen-till-slut-tillampas-vill-partierna-skrota-licensen
http://www.dn.se/kultur-noje/svts-vd-hoppades-radiotjanst-skulle-kunna-halla-lagre-profil
http://www.dn.se/kultur-noje/tv-avgiften-tar-100000-tittare-till-kronofogden
http://www.dn.se/kultur-noje/ny-tv-avgift-ger-klirr-i-kassan
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/mobilagare-tvingas-betala-tv-avgift
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/sr-satsar-pa-kulturbevakningen
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/politiker-behaller-makten-inom-public-service
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tv-licenslagen-speglar-inte-dagens-teknik_8256522.svd 
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forslag-om-public-service-klart_8258152.svd 
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/licens-utan-legitimitet http://staffandanielsson.blogspot.se/2013/06/betala-radiotv-via-skatten.html
http://www.aftonbladet.se/kultur/article17013770.ab ("Vi måste betala för det som är till för oss alla")
http://www.barometern.se/ledare/att-skjuta-upp-det-oundvikliga%283825763%29.gm
Avgiftsplikt för internetanslutna datorer är inte beroende av att just SVT sänder över Internet utan har sin grund i att sändningar överhuvudtaget förekommer där, oavsett vilket programbolag som sänder, enligt Carl-Gustav Johansson, VD för Radiotjänst i Kiruna AB. Man baxnar. När lagen stiftades var andemeningen att det inte fanns andra kanaler, utan att man hade tv för att se SVT. Nu har tydligen andemeningen ändrats till att SVT ska ha rätt att ha andra kanaler som gisslan för att få in pengar.
I princip blind man tvingas betala tv-licens




Läs även andra bloggares åsikter om tv-licens, oberoende journalistik, skattefinansiering, hyckleri, SVT, Radiotjänst, utpressning

Mer om adventsuppropet

Jag har bestämt mig för att slå ihop båda mina inlägg om Adventsuppropet, så att man har det samlat:


Detta har hänt:

Christer Sturmark har i somras skrivit en debattartikel om att svenska kyrkan ska avkrävas att upplåta sina kyrkor åt skolavslutningar utan att få låta någon representant för kyrkan få tala eller få utforma vad som där sker. Detta ska man ha rätt till för att staten betalar för att kyrkorna inte ska förfalla. Därför tillhör de allmänheten enligt Sturmark.

Dagen har startat en namninsamling kallad Adventsuppropet, som kräver att skollagen ändras så att man ska kunna ha avslutningar i kyrkan med ett kristet innehåll.

18 pastorer har skrivit ett debattinlägg där de anser att inlägget är problematiskt. Daniel Grahn och Tommy Dahlman har svarat. Pastorerna har svarat på svaret.

Här är alla relevanta länkar:  Christer Sturmark i Aftonbladet Debatt mellan Ulf Bjereld och Christer Sturmark Artikeln om att uppropet är problematiskt Daniel Grahns första svar 121220 De adertons svar på svaret Daniel Grahns andra svar 121228 Tommy Dahlmans inlägg i debatten

Mitt främsta skäl till att skriva under är att det är oförskämt att förvänta sig att en ideell organisation ska upplåta sina lokaler åt en myndighet, betala uppvärmning och städning, se till att någon låser och låser upp och eventuellt får fram någon som spelar musik, utan motprestation. Dessutom har många inom Svenska Kyrkan en syn på kyrkorummet som heligt. Man inviger en nybyggd kyrka. Sedan är den heligt rum och man har inte världsliga aktiviteter där. Ska man sälja kyrkan någon gång i framtiden, avinviger man den först. Jag ser inget som helst bibliskt stöd för detta, men jag respekterar Svenska Kyrkans religionsfrihet. Christer Sturmarks argument att staten betalar för att underhålla kyrkorna, håller inte. Det är inte som att Svenska Kyrkan har rätt att vägra ta emot de pengarna, och i stället låta kyrkorna förfalla. Vill Humanisterna verka för att man slutar ge kyrkan de pengarna, får de göra det. De lär inte få igenom det.

Ett annat viktigt skäl är att skollagen numera är utformad så att det inte längre, såvitt jag förstår den, är förbjudet för en lärare att säga att ett visst parti är det bästa partiet, eller att på annat sätt vara hur subjektiv som helst i politiska, filosofiska och ideologiska frågor. Däremot ska utbildningen, inte bara undervisningen, vara konfessionsfri. Kyrkan kan och bör inte kräva att skolor ska göra studiebesök i olika samfund i grupparbeten på religionskunskapen, men nog bör en lärare ha möjlighet att få göra det. Skollagen kan användas också för att inte låta kristna grupper få ha bokbord på skolor. Nu var det visserligen avslutningarna som gjorde att uppropet blev aktuellt, men en ändring måste ske om partier och ideologiska förbund ska ha rätt att gå ut i skolor och ha bokbord, men inte kristna. Om skolan hör av sig till kyrkan och ber att få låna kyrkan på avslutningsdagen 13:00, kan kyrkan svara "nej, men vi kan ha en gudstjänst då, för att fira att skolan slutar, så kan ni se till att eleverna vet om det och är lediga så dags". Med nuvarande skollag vore det tveksamt om lärarna ens får berätta det på skoltid. UPPDATERING 130102: Och här fick jag beviset på att jag har rätt. Det är till och med värre än jag trodde. Här får en kristen skolgrupp inte ens låna ett rum på samma villkor som andra skolgrupper för interna samlingar, med hänvisning till den konfessionsfria skollagen.

De aderton skriver i sin artikel "[b]ilden av att vi måste slåss för något är också intressant eftersom vi följer en Herre som 'var som lammet som leds till slakt'". Väldigt långsökt med tanke på att detta enbart syftar på att Jesus inte öppnade sin mun och försvarade sig mot anklagelserna när han skulle dömas till korsfästelse. Att vi är kallade att ge upp våra rättigheter är inget som står i det bibelord som de hänvisar till heller. Det står bara där att Paulus kunde finna en glädje i förföljelsen när den kom, inte att han inte försökte undkomma den. Jesus kritiserade den laglärde som bjudit honom på middag och inte höll sig till vanligt hyfs enligt den tidens normer. Jesus avkrävde soldaten som slog honom en förklaring. När Paulus blev piskad, påtalade han att han var romersk medborgare och därför enligt lag inte fick piskas. Självklart ville inte Paulus att staten skulle piska kristna som inte var medborgare heller, men han utnyttjade lagen när den var till hans fördel. När de ville släppa honom ur fängelset i hemlighet, vägrade han att lämna fängelset innan han fick en personlig ursäkt för hur han behandlats. Petrus flydde från fängelset när en ängel hjälpte honom med det. När alla portarna till staden stängdes för att man skulle fånga Paulus, lät Paulus sig firas ut i en korg. Eller ska Open Doors lägga ner sin verksamhet för att bekämpa förföljelse av kristna?

De aderton skriver också att kristendomen inte ska ha en särställning i lagen. Ingenstans i Adventsuppropet står det att det ska stå i lagen att man ska ha avslutningar i kyrkan. Det handlar om vad skolan efter att ha lyssnat på eleverna vill, beslutar, de kan på samma sätt besluta att ha avslutningen i ett hindutempel. Visserligen är det troligare att eleverna väljer kyrkan än hindutemplet, men det beror på att vi har ett samhälle där fler är kristna alternativt positiva till kyrkan. Vi ska ha en sekulär stat, men vi behöver inte ha ett sekulärt samhälle.

Christer Sturmark nämner i sin debatt med Ulf Bjereld att det finns föräldrar som vuxit upp i strikta frikyrkohem och därför mår dåligt över att behöva höra på en präst. Penn och Teller säger i sitt program om sensivitetsträning att om man är i krig och folk skjuter pilar mot en, finns det två saker man kan göra. Man kan oskadliggöra alla som skjuter eller man kan skaffa sig en sköld. Den som mår dåligt av att höra någon tala om Gud, bör gå i KBT. I vårt samhälle kan man stöta på folk som talar om Gud på torgmöten. Man kommer allt som oftast att inbjudas till vigslar där Gud nämns. Skolavslutningar blir ett av ens minsta problem.

En sak som är oväsentlig för diskussionen, men som ändå är kul att nämna är att det i Sturmarks artikel står "[v]ill prästerna välsigna barnen eller be bönder får de göra det alla andra dagar på året när kyrkan är öppen för allmänheten". Jag vet att det förekommer att man gör "tyrckfel" men eftersom artikeln lades ut för över ett halvår sedan, borde någon ha upptäckt det. får se om det ändras efter att jag har pingat detta blogginlägg.

Bibelord som hänvisas till i detta inlägg eller i artiklar: Psaltaren 22, Jesaja 53, Jeremia 29, Amos 5, Sakarja 9, Lukas 7, Johannes 13, Johannes 18, Apostlagärningarna 9, Apostlagärningarna 12, Apostlagärningarna 16, Romarbrevet 13, 2 Korintierbrevet 12, Filipperbrevet 2, 1 Timotierbrevet 2

Läs även andra bloggares åsikter om Anton Fagerstedt, Boris Nilsson, Daniel Råsberg, David Wellstam, David Willgren, Eleonore Gustafsson, Fredrik Lignell, Fredrik Wenell, Joachim Elsander, Jonas Melin, Josef Gustafsson, Josefin Lennartsson, Linalie Karlsson, Linnea Åberg, Magnus Tunehag, Per Hammarström, Rikard Edefors, Thomas Arvidsson, Christer Sturmark, Sekulär stat, KBT, Adventsuppropet, Adventsupproret, skolavslutningar, skolavslutningar i kyrkan

Inlägg 2:

Jag skrev tidigare om adventsuppropet. Här kommer slutrepliken i den debatten. Några saker ur artikeln jag tänker kommentera:

* En sekulär stat innebär inte ett sekulärt samhälle.

Bra att man tar upp det. Exakt det övervägde jag att skriva i mitt tidigare inlägg. I en icke-sekulär stat tvingar stat och kommun skolor att ha skolavslutningar med konfessionella inslag i kyrkan. I ett icke-sekulärt samhälle har eventuellt en skola frivilligt en avslutning med konfessionella inslag om det är vad eleverna vill. Artiklarna från de aderton är ett försvar av ett sekulärt samhälle, inte en sekulär stat.

* Men historien lär att frikyrkan kan vara en positiv kraft i samhället utan att det är staten som agerar. Vi har bedrivit politik utan att göra det genom partier. Kyrkan kan (bör) aldrig vara utanför samhället, utan snarare vara en kreativ, engagerad och positiv aktör, precis så som exemplen Wilberforce, Martin Luther King och Moder Teresa visar.

Moder Teresa verkade utan staten, det tillstår jag. Däremot är det märkligt att nämna Wilberforce och MLK som exempel på kristna som agerat utan staten. William Wilberforce var medlem i Torypartiet och blev genom dem invald i brittiska underhuset. Det var huvudsakligen genom parlamentariskt arbete han drev igenom slaveriets avskaffande i hela det brittiska imperiet (Källa: Nationalencyklopedin). Martin Luther King kämpade inte genom att bli politiker, då den möjligheten inte stod till buds för honom, men däremot genom att kämpa för att staten skulle ändra lagarna.

* Inget av detta är hotat av skolverkets tolkning av lagen, snarare tydliggör den att vi kristna inte bör ha en särställning i samhället.

Skolverkets tolkning av lagen tydliggör väldigt klart att kristna bör ha en särställning i skolan, om än en negativ sådan. Medan andra skolföreningar ska ha föreningsfrihet att ha aktiviteter under håltimmar i syfte att informera om, propagera för och värva medlemmar till sina föreningar och vad de står för, ska kristna inte få det, enbart utifrån att de har en åsikt gällande religion. Återigen är det distinktionen mellan sekulärt samhälle och sekulär stat som inte görs. "Föräldrar ska vara trygga i att de inte skickar sina barn till en skola där de blir ensidigt påverkade i en viss religiös riktning." Alltså, bara för att det finns fler elever som är intresserade av att ha kristna bokbord än som är intresserade av att ha muslimska eller ateistiska sådana, får inte kristna ha bokbord, för då blir det ensidigt. Ett problem för den som vill ha ett sekulärt samhälle, men inte för den som vill ha en sekulär stat.

Därför behövs adventsuppropet.

UPPDATERING: Rätt eller fel så har Adventsuppropet haft effekt både i frågan om avslutningarna och i frågan om skolgrupper. Nu uttalar sig skolverket positivt om skolgrupper, och Erik Ullenhag försvarar skolavslutning i kyrkan. Däremot har Sexdrega skola i Svenljunga fått kritik för en adventssamling. Frågan har också varit uppe under Almedalsveckan.


UPPDATERING 20131217: Nu flyter frågan upp till ytan igen efter Björklunds utspel. Mer info på 1, 2, 3 och 4

Därför har jag undertecknat Adventuppropet

Detta har hänt:

Christer Sturmark har i somras skrivit en debattartikel om att svenska kyrkan ska avkrävas att upplåta sina kyrkor åt skolavslutningar utan att få låta någon representant för kyrkan få tala eller få utforma vad som där sker. Detta ska man ha rätt till för att staten betalar för att kyrkorna inte ska förfalla. Därför tillhör de allmänheten enligt Sturmark.

Dagen har startat en namninsamling kallad Adventsuppropet, som kräver att skollagen ändras så att man ska kunna ha avslutningar i kyrkan med ett kristet innehåll.

18 pastorer har skrivit ett debattinlägg där de anser att inlägget är problematiskt. Daniel Grahn och Tommy Dahlman har svarat. Pastorerna har svarat på svaret.

Här är alla relevanta länkar:  Christer Sturmark i Aftonbladet Debatt mellan Ulf Bjereld och Christer Sturmark Artikeln om att uppropet är problematiskt Daniel Grahns första svar 121220 De adertons svar på svaret Daniel Grahns andra svar 121228 Tommy Dahlmans inlägg i debatten

Mitt främsta skäl till att skriva under är att det är oförskämt att förvänta sig att en ideell organisation ska upplåta sina lokaler åt en myndighet, betala uppvärmning och städning, se till att någon låser och låser upp och eventuellt får fram någon som spelar musik, utan motprestation. Dessutom har många inom Svenska Kyrkan en syn på kyrkorummet som heligt. Man inviger en nybyggd kyrka. Sedan är den heligt rum och man har inte världsliga aktiviteter där. Ska man sälja kyrkan någon gång i framtiden, avinviger man den först. Jag ser inget som helst bibliskt stöd för detta, men jag respekterar Svenska Kyrkans religionsfrihet. Christer Sturmarks argument att staten betalar för att underhålla kyrkorna, håller inte. Det är inte som att Svenska Kyrkan har rätt att vägra ta emot de pengarna, och i stället låta kyrkorna förfalla. Vill Humanisterna verka för att man slutar ge kyrkan de pengarna, får de göra det. De lär inte få igenom det.

Ett annat viktigt skäl är att skollagen numera är utformad så att det inte längre, såvitt jag förstår den, är förbjudet för en lärare att säga att ett visst parti är det bästa partiet, eller att på annat sätt vara hur subjektiv som helst i politiska, filosofiska och ideologiska frågor. Däremot ska utbildningen, inte bara undervisningen, vara konfessionsfri. Kyrkan kan och bör inte kräva att skolor ska göra studiebesök i olika samfund i grupparbeten på religionskunskapen, men nog bör en lärare ha möjlighet att få göra det. Skollagen kan användas också för att inte låta kristna grupper få ha bokbord på skolor. Nu var det visserligen avslutningarna som gjorde att uppropet blev aktuellt, men en ändring måste ske om partier och ideologiska förbund ska ha rätt att gå ut i skolor och ha bokbord, men inte kristna. Om skolan hör av sig till kyrkan och ber att få låna kyrkan på avslutningsdagen 13:00, kan kyrkan svara "nej, men vi kan ha en gudstjänst då, för att fira att skolan slutar, så kan ni se till att eleverna vet om det och är lediga så dags". Med nuvarande skollag vore det tveksamt om lärarna ens får berätta det på skoltid. UPPDATERING 130102: Och här fick jag beviset på att jag har rätt. Det är till och med värre än jag trodde. Här får en kristen skolgrupp inte ens låna ett rum på samma villkor som andra skolgrupper för interna samlingar, med hänvisning till den konfessionsfria skollagen.

De aderton skriver i sin artikel "[b]ilden av att vi måste slåss för något är också intressant eftersom vi följer en Herre som 'var som lammet som leds till slakt'". Väldigt långsökt med tanke på att detta enbart syftar på att Jesus inte öppnade sin mun och försvarade sig mot anklagelserna när han skulle dömas till korsfästelse. Att vi är kallade att ge upp våra rättigheter är inget som står i det bibelord som de hänvisar till heller. Det står bara där att Paulus kunde finna en glädje i förföljelsen när den kom, inte att han inte försökte undkomma den. Jesus kritiserade den laglärde som bjudit honom på middag och inte höll sig till vanligt hyfs enligt den tidens normer. Jesus avkrävde soldaten som slog honom en förklaring. När Paulus blev piskad, påtalade han att han var romersk medborgare och därför enligt lag inte fick piskas. Självklart ville inte Paulus att staten skulle piska kristna som inte var medborgare heller, men han utnyttjade lagen när den var till hans fördel. När de ville släppa honom ur fängelset i hemlighet, vägrade han att lämna fängelset innan han fick en personlig ursäkt för hur han behandlats. Petrus flydde från fängelset när en ängel hjälpte honom med det. När alla portarna till staden stängdes för att man skulle fånga Paulus, lät Paulus sig firas ut i en korg. Eller ska Open Doors lägga ner sin verksamhet för att bekämpa förföljelse av kristna?

De aderton skriver också att kristendomen inte ska ha en särställning i lagen. Ingenstans i Adventsuppropet står det att det ska stå i lagen att man ska ha avslutningar i kyrkan. Det handlar om vad skolan efter att ha lyssnat på eleverna vill, beslutar, de kan på samma sätt besluta att ha avslutningen i ett hindutempel. Visserligen är det troligare att eleverna väljer kyrkan än hindutemplet, men det beror på att vi har ett samhälle där fler är kristna alternativt positiva till kyrkan. Vi ska ha en sekulär stat, men vi behöver inte ha ett sekulärt samhälle.

Christer Sturmark nämner i sin debatt med Ulf Bjereld att det finns föräldrar som vuxit upp i strikta frikyrkohem och därför mår dåligt över att behöva höra på en präst. Penn och Teller säger i sitt program om sensivitetsträning att om man är i krig och folk skjuter pilar mot en, finns det två saker man kan göra. Man kan oskadliggöra alla som skjuter eller man kan skaffa sig en sköld. Den som mår dåligt av att höra någon tala om Gud, bör gå i KBT. I vårt samhälle kan man stöta på folk som talar om Gud på torgmöten. Man kommer allt som oftast att inbjudas till vigslar där Gud nämns. Skolavslutningar blir ett av ens minsta problem.

En sak som är oväsentlig för diskussionen, men som ändå är kul att nämna är att det i Sturmarks artikel står "[v]ill prästerna välsigna barnen eller be bönder får de göra det alla andra dagar på året när kyrkan är öppen för allmänheten". Jag vet att det förekommer att man gör "tyrckfel" men eftersom artikeln lades ut för över ett halvår sedan, borde någon ha upptäckt det. får se om det ändras efter att jag har pingat detta blogginlägg.

Bibelord som hänvisas till i detta inlägg eller i artiklar: Psaltaren 22, Jesaja 53, Jeremia 29, Amos 5, Sakarja 9, Lukas 7, Johannes 13, Johannes 18, Apostlagärningarna 9, Apostlagärningarna 12, Apostlagärningarna 16, Romarbrevet 13, 2 Korintierbrevet 12, Filipperbrevet 2, 1 Timotierbrevet 2

Läs även andra bloggares åsikter om Anton Fagerstedt, Boris Nilsson, Daniel Råsberg, David Wellstam, David Willgren, Eleonore Gustafsson, Fredrik Lignell, Fredrik Wenell, Joachim Elsander, Jonas Melin, Josef Gustafsson, Josefin Lennartsson, Linalie Karlsson, Linnea Åberg, Magnus Tunehag, Per Hammarström, Rikard Edefors, Thomas Arvidsson, Christer Sturmark, Sekulär stat, KBT, Adventsuppropet, Adventsupproret, skolavslutningar, skolavslutningar i kyrkan

Mer om Vitryssland

Då SVD publicerar två artiklar om situationen i Vitryssland, tänkte jag bidra med ytterligare information:

Vitryssland (Plats 42 över platser där det är svårt att vara kristen, 2012 och 2011)

Vitryssland anses ofta vara den sista överlevande diktaturen i Europa. Landet styrs av Alexander Lukasjenko, en ledare som har varit vid makten sedan 1994. Hans regering tillåter nästan inget utrymme för någon oppositionsgrupp, särskilt inte politisk opposition. Efter presidentvalet 2010 har mänskliga rättigheter, bland annat yttrandefrihet och mötesfrihet, upprepade gånger kränkts.

Även om konstitutionen föreskriver lika villkor för religioner och samfund, är den ortodoxa kyrkan den enda officiellt erkända kyrkan (80-85% av alla kristna i Vitryssland) medan de katolska och lutherska kyrkorna bara tolereras. Att registrera ett kyrkosamfund i Vitryssland är svårt, om inte omöjligt. I praktiken är det förbjudet att bedriva någon som helst religiös verksamhet utan att regeringen först har erkänt den religiösa organisationen som juridisk person. Lagen om samvetsfrihet och religiösa organisationer (2002) gör oregistrerad religiös verksamhet brottslig. Det kan leda till två års fängelse eller dryga böter, som en domstol dömer till.

Religiösa samfund har inte rätt att utveckla sina egna medier, att upprätta religiös utbildning, utbilda religiös personal eller att bjuda in utländska präster att tillgodose troendes religiösa behov. Medlemmar i religiösa organisationer har inte rätt att dela sina religiösa övertygelser eller utföra någon religiös verksamhet (att predika, distribuera litteratur, hålla offentliga gudstjänster, etc.) utanför gränserna för den plats där samfundet är registrerat.

Protestantiska och katolska samfund är begränsade i sin verksamhet och övervakas av den hemliga polisen. Eftersom antalet evangelikala och pingstvänner växer, blir förföljelsen mer intensiv för dem.

Våldsamma räder mot oregistrerade kyrkor förekommer ofta. I mars 2010 bötfälldes en pastor två gånger på mer än en månads genomsnittslön för att ha lett en oregistrerad kyrka, efter en räd mot hans kyrkas gudstjänst. I juli 2010 blev en pastor bötfälld tre gånger på en dag för att ha delat sin tro i en lokal by.

Åtskilliga ledare i vitryska kristdemokratiska partiet har trakasserats och även fängslats under lång tid. Två av dem dömdes till arbetsläger, men frigavs senare. En av ungdomsledarna i partiet, Dzmitry Dasjkevitj, hölls under omänskliga förhållanden i fängelset och torterades även genom sömnbrist, för lite mat, och konstant psykologisk misshandel.

De mycket restriktiva religiösa lagarna kommer att fortsätta att användas som ett medel för regeringen att förtrycka religiösa minoriteter i landet. En förändring är ännu inte i sikte.

(Källa: Open Doors)

Läs även andra bloggares åsikter om Vitryssland, demokrati, religionsfrihet, mänskliga rättigheter